Tiden efter lägret med den jag hatade

Del 2

- Oscar Pov -

Jag och Emma går ut ur mitt rum och tillbaka upp till Felix rum och plingar på. Han öppnar dörren efter någon minut och blir nog förvånad över att se Emma där med tanke på hans blick.
"Vad gör du här Emma?" Frågar han.
"Oh, eh, jag tänkte ta följe med er till skolan" säger hon och han nickar.
"Åh, okej. Vänta bara så ska jag packa väskan" säger han och behåller dörren öppen så vi kan se in när han packar ner böckerna och tar en risifrutti ur sin kyl.

Vi lämnar lägenheten och huset och promenerar till skolan. Ser folk som vanligt på oss och några tar bilder.
"Vaför lämnade du förresten mig imorse och varför kom Emma?" frågar han när hon gått till sina kompisar.
"Jag förklarar senare" säger jag och han nickar lite besviket då han måste vänta på svaret.

Vi kommer själva in i skolbyggnaden och möter upp våra kompisar.
"Tjenare" säger Felix och tar i hand med alla som om det inte vore något speciellt medans jag står där bakom, lite nervöst och vet inte om de vill hälsa som med Felix med mig också. Jag behöver bara vänta några sekunder innan alla vill göra handslag med mig med så jag blir lite lyckligare inombords.

Vi går in i klassrummet och sätter oss ner alla tillsammans på två rader.

När lektionen är slut går vi alla ut ur klassrummet och sätter oss vid ett bord. Plötsligt burrar det till i min ficka. Jag tar upp mobilen och ser att det där kontot Foscar_forever har postat ett nytt inlägg som jag och Felix blivit taggade i. Det är en bild från i morse när jag och han gick in på skolgården. Jag läser några kommentarer på grund av uttråkning. Som vanligt är det några bra och några dåliga. Jag tycker egentligen inte om någon av de, för de bra får mig at bli rädd för att folk redan vet att vi är tillsammans och att de bryr sig mer om oss än oss själva.

De dåliga kommentarerna får mig att bli lädsen istället och tänka på att jag kanske inte är värld Felix trots allt. Jag sucar och Felix ser på mig och sedan min mobil.
"Vad har jag sagt om att läsa de där kommentarerna Oscar, de är inte bra" Säger Felix och tar min mobil.
"Jag vet, förlåt. Jag var bara uttråkad och så burrade det till så jag kunde inte hjälpa att börja läsa" Säger jag och han nickar.
"Det är lugnt, men snälla gör det inte igen. Jag vill inte att du ska påverkas så mycket av andras åsikter om oss" Säger han och jag ser ner. När jag ser upp igen är de andras blickar fästa på oss så jag vrider lite obekvämt på mig medans Jakob ger Felix ett flinade leende och Felix ser lite surt tillbaka.

Efter några timmar har detblivit dags för dagens sista lektion, idrott. Det är inte direkt mitt favoritämne, speciellt inte efter det där dumma löpnings veckorna. Men jag hoppas att vi gör något mindre ansträngande en liten stund framöver.

Vi kommer ner till omklädningsrummen oh går in. När jag tagit av mig jackan och ska ta av mig på överkroppen kommer jag på igår. Shit, jag tror jag har några sugmärken över bröset! Jag vänner mig om mot väggen och tar snabbt av mig tröjorna och på med min idrottströja. Som tur är såg ingen då de är upptagna med sitt eget. Jag slänger sedan en blick över rummet och ser att Felix gör lika dant som jag.

När jag är klar går jag ut ur omklädningsrummet och in i hallen. Det jag ser framför mig är en stor hinderbana. Jag suckar och sätter mig ned på en bänk. Vanligtvis är jag helt okej med hinderbanor, de är ganska roliga på våran skola men just idag önskade jag mig något lugnare.

"Vad är det Oscar?" Frågar Felix när han kommer in i hallen följt av de andra. Han sätter sig ner på bänken brevid mig.
"Äch, inget. Jag vill bara inte ha idrott idag" säger jag och ser ner.
"Aha, du hatar verkligen idrott efter den där löpnings veckorna?" Säger han och jag nickar.
"Oh, juste! Oscar jag har glömt att säga att du var fett grym, grattis till ditt pris" säger Jakob och lägger en hand på min axel.
"Ja, juste. Grattis" säger Filip och Hampus också.
"Tack, men det var inte direckt något bra pris" säger jag och ser ner.

Just då är det samling och läraren ber oss att gå ihopa två och två och sedan välja en plats i salen att börja på.
"Oh, kan inte ni två, vi två och ni två vara så kan alla starta på samma ställe?" Frågar Jakob och pekar på mig med Filip, Felix med Jakob och Omar med Hampus.
"Jo, visst" Säger Felix och ler. Sedan tar vi en plats. Jag låter Filip få börja med Jakob och Hampus. De springer ganska snabbt och lätt genom banan medans vi andra sitter på en bänk och ser på. När det blir vår tur leder Jakob så Omar startar först, sedan Felix och sist jag. Men det är lugnt för min del så att jag inte blir en bromskloss för dem.

Man ska bara springa över några små häckar, hoppa över plintar och sådant. Det går helt okej att ta sig fram men mina ben gör ont varje gång jag landar eller sätter i dem. Jag trodde det skulle gå över när jag slutade springa så mycket men det har det aldrig gjort vilket är väldigt frustrerande nu.

Jag springer vidare till hoppa bock och klarar det bra ända till landningen. Det gör ont att landa. Sedan är det dags för den där höga backen som alla älskar utom jag. För en höjdrädd kille är det inte skojigt. Jag trivs bra utan fria hopp. Men ändå hoppar jag för att inte verka feg eller dra till mig onödig uppmärksamhet.

Sedan... DUNS! Jag landar på mattan ock slår det ena benet i det andra mitt på den där punkten på, insidan av benet som gör så ont.
"Agggh" stönar jag och håller för benet medans jag kryper av mattan. Jag sätter mig intill väggen och Filip har upptäckt mig så han springer mot mig.

"Hur är det?" Frågar han.
"Egh, bra men jag kan inte springa, mina ben gör ont" säger jag och han nickar. Vid det här laget har läraren också kommit och jag hatar att dra till mig uppmärksamhet. Snart är alla mina kompisar framme vid mig och resten observerar oss på avstånd.
"Var har du ont?" Frågar läraren.
"Här" säger jag och pekar på ungefär sanna ställe på båda benen.
"Okej, så om jag trycker uppifrån och ner så säg till när det gör ont" säger han och börjar trycka.
"Aaah!, där" säger jag.
"Okej, ställ dig upp" säger han och hjälper mig upp.
"Du kan gå va?"
"Ja"
"Okej, jag tror du har benhinneinflammation, det finns inte mycket att göra åt det mer än att vila så du kan gå och duscha och sticka hem nu" säger han och jag nickar och blir tvungen att göra det.