Flowers from 1970 översatt till Svenska

Kapitel 1: kristallkula

Bara för att klargöra en sak innan du börjar läsa, det här är inte en berättelse jag har skrivit utan bara en översatt version och orginalet av Flowers From 1970 är skrivet av @astr0nomika /// Just to clarify one thing before you start reading, this is not a story I have written but just a translated version and the original Flowers From 1970 is written by @astr0nomika

Om du inte än har gjort det så skulle jag rekommendera att du kollar in originalet. /// If you haven't already done so, I would recommend that you check out the original.

Jag hoppas att du tycker om min översättning lika mycket som jag tycket om att skapa den, tack så mycket för att du läste detta och för att jag fick lite av din tid, jag uppskattar det verkligen.  :) /// I hope that you enjoy my translation as much as I enjoyed creating it, thank you so much  for reading this and for giving me a little of you time, I really appreciate it.  :)

---

George gick upp för trappan till sitt hus, med nycklarna i handen och ett dystert ansikte.

Grannskapet hade varit tyst med undantag för tillfälligt förbipasserande bilar som inte hjälpte hans pågående kamp med isoleringen och ensamheten.

Ju tystare det var desto högre blev hans tankar, så när han gick in i sitt tomma hus, som var så tyst att en knappnåls fall tydligt skulle höras, fylldes hans huvud av en svärm av ljud från hans tankar.

Han traskade upp till sitt rum, bärandes på jackan i handen, samtidigt som han kastade sina nycklar på skrivbordet och föll ner på sin sängen.

Han väntade en stund, med hans tankar som enda sällskap, det var inget bra sällskap. Allt han hade var ånger och scenarion om en bättre framtid där han hade gjort andra val. Det hade varit ensamt ända sedan han flyttade ifrån sin familj i England.

Han flyttade till ett litet hus i den gamla delen av staden.

Han bodde ensam och tog sig inte besväret att lära känna någon.

Plötsligt hörde han ett ringande ljud från andra sidan rummet. Det var inte hans mobiltelefon utan det kom från den gamla telefonen han hade hittat när han först flyttat in.

Han hade spenderat flera veckor med att försök fixa den, han hade efter ett tag gett upp, men nu verkade det som att den fungerade utan några problem.

Han sprang till telefonen och svarade, "Hallå?"

"Hej Sap, kan du fatta att guvernör Schlatt fick en hjärtattack och dog idag? Det är helt galet." Mumlade en man in i telefonen på andra änden.

"Ursäkta, men jag tror du har fel numm- idag?" Frågade George förvirrat.

"Oj förlåt, men ja idag. Det är överallt på nyheterna." Svarade rösten, utan att bry sig om att avsluta samtalet trots att det var fel nummer.

George höjde ögonbrynen, "pratar vi om guvernör Schlatt av Florida?"

"Ja, vem annars?" Svarade mannen med en axelryckning tydlig av tonen.

"Schlatt dog för över 50 år sedan?" George var övertygad om att han pratade med någon väldigt outbildad eller någon helt galen.

Mannen skrattade högt. "Jag vet inte hur det är med dig, men jag minns inte att Schlatt dog 1920"

Nu visste George att mannen inte kunde matte, 50 år sedan var inte 1920.

"Alla vet att det hände 1970, och att dagen efter det blev nästan Tubbo, hans högra hand mördad." Berättade George för mannen.