Resan till Jamaica

16

Vi går ut ur duschen och torkar oss. Jag klär på mig snabbare än Marley. Jag sätter mig på golvet och ser på honom. Han ler mot mig och sätter på sig sin T-shirt. Han sprutar parfym på sig. Jag reser mig snabbt upp och kramar honom. Jag luktar på honom länge.
Jag släpper honom och ser att han inte ser på mig. Han tittar snett ner på golvet.

"Har du förlåtit mig?" Frågar Marley. Han skäms. Det borde han.
Jag funderar en stund. Jag vet inte om jag har det.

"Jag vet inte" svarar jag.

"Men varför kysste du mig då?" Frågar han sen och går till spegeln för att fixa sitt hår. Jag öppnar munnen för att säga "för att jag älskar dig" men jag stänger den.

"För att jag kan inte vara utan dig" viskar jag. Marley vänder sig om, tar tag i handfatet med händerna och lutar sig mot den.

"Ska jag vara ärlig?" Frågar Marley. Jag ler och nickar. Han nickar mot mig så som betyder att jag ska komma. Jag går fram till honom och sätter mina händer på hans bröst. Han ser ner på mig.

"Jag kan inte vara utan dig. När jag slog dig, jagh, jag har aldrig ångrat mig så mycket. Jag trodde att du aldrig skulle ta tillbaka mig" säger Marley. Han vill inte se mig i ögonen. Jag börjar gråta. Marley drar med tummen för att ta bort tårarna.

"Jag var påväg att gråta när jag lade på" viskar Marley. Jag gråter ännu mer fast skrattar. Han börjar skratta lite.

"Du påverkar mig på något sätt. Jag vet inte vad det är. Men jag vill aldrig lämna dig" säger Marley och tar min hand. Vi går mot utgången och ut till folket som vill träffa Marley. Journalister från hela världen. Sverige till och med. Dom svenska journalisterna kommer rätt emot oss och vill prata med Marley.

"Marley. Hur känner du inför final matchen?" Frågar hon. Marley är så lugn. Han håller fortfarande i min hand.

"Jag är inte nervös. Är jag den bästa i landet så är jag. Inte mycket jag kan göra åt det" svarar han. Jag fnissar lite åt hans dumma svar. Men, en 16åring som är känd och ska bli intervjuad, då vet man inte så mycket om att anpassa sitt språk. Han ler ner mot mig.

"Vem är det du har med dig?" Frågar hon sen och ser på mig.

"Min flickvän. Wilma" svarar han och kysser mig i några sekunder.

"Och vart kommer du ifrån?" Frågar hon och riktar kameran och mikrofonen mot mig.

"Sverige" svarar jag kort.

"Hur gammal är du?"

"16 som Marley" svarar jag.

"Hur känns det att vara tillsammans med boxaren Marley?" Frågar hon.
Jag ler lite.

"Jag tycker inte att det spelar någon roll om han är boxare eller inte, men det känns helt underbart" svarar jag och ler upp mot honom. Han drar med mig bort därifrån och vi går in på klubben som Nelly gick in på.

----Sam----
Jag går in i klassrummet och sätter mig bredvid Elin. Hon ler mot mig och jag flinar tillbaka. Jag tar henne på innerlåret och hon stönar lågt.

"Snälla Eva. Kan vi inte få se på boxnings matchen mellan Will och Marley? Det är semifinal!" Frågar några tjejer och killar i kör. Jag nickar instämmande. Marley är så jävla proffsig! Jag svär att han kommer vinna. Vi alla stirrar på Eva som nickar sen och går med på det.

"Okej. Sätter er ner så fixar jag fram det" säger Eva och alla sätter sig på borden, jag också.

"Sam varför sitter du inte här?" Frågar Alexandra med sitt tjej gäng där framme. Jag ler och sätter mig mellan alla brudar. Dom håller på med mitt hår och tar på mig.
Eva sätter på tvn och vi är precis i tid. Dom börjar slåss. Marley slår honom helt perfekt.

"Kom igen Marley!" Ropar vi alla och hejar. Marley skår honom från sidan och Will faller på marken.

"Yes!" Tjuter några tjejer bredvid mig.

"Marley är så jävla snygg" hör jag Fanny viska. Jag fnyser.
Wills manager ger time out tecknet. Will går ner från ringen. Kameran följer efter honom, en svarthårig brud kysser honom. Kameran filmar Marley som ser irriterat på. Har inte han flickvän? Tönt.

"Ser inte ut som att Marley tycker om det Will gör med sin tjej" säger mannen i tvn. Marley går också ner för ringen och det kommer en brunett. Dom står och pratar ett tag. Jag känner igen henne lite gran. Hon kysser honom.

"Oohh. Marley har en fin fin brud!" Hurrar vi alla killar i klassen. Tjejerna fnyser. Dom är så avundsjuka.
Högtalaren i arenan kallar in dom i ringen igen. Marley och Will börjar slås igen.

"Kom igen Marley! Slå till honom!" Ropar jag.
Marley får några slag. Ena slaget ger honom ett sår på kinden. Marley slår honom. Höger, vänster, vänster, höger, vänster och sen en hög sidospark.

"Oh! Det måste ha gjort ont!" Säger Daniel. Jag skrattar åt det.
Will faller ner mot marken och reser sig inte upp. 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.

"Marley Wins!! See the final in 7 days!!" Säger högtalaren i arenan.

"Yes! Den måste vi se!" Säger en av tjejerna. Jag nickar och instämmer.
Alla pratar om hur bra Marley är osv.

"Shh! Dom intervjuar honom!" Skriker en tjej. Dom filmar Marley. Tjejerna smälter. Dom tycker att han är så snygg. Fast, jag är ju snyggare!

"Marley. Hur känner du inför finalen?" Frågar journalisten honom.

"Jag är inte nervös. Är jag den bästa i landet så är jag. Inte mycket jag kan göra åt det" svarar han och ler mot någon bredvid honom.

"Vem är det du har med dig?" Frågar hon sen. Alla här inne lyssnar extra noga nu.

"Min flickvän. Wilma" säger han och kysser henne. Kameran filmar dom.

"Men. Det är ju vår Wilma!" Skriker Fanny. Fanny är hennes bästavän. Jag blir helt varm och arg. Alla jublar åt dom, fast jag är tyst. För fan!

"Och vart kommer du ifrån?" Frågar journalisten Wilma. Jag kollar noga på henne. Hon har blivit brunare i huden och lite ljusare i håret.

"Sverige" svarar hon. Åhh! Gud vad skönt att höra hennes röst. Vänta va?

"Hur gammal är du?" Frågar journalisten sen.

"16 som Marley" svarar hon kort.

"Hur känns det att vara tillsammans boxaren Marley?" Frågar journalisten som ett avslut på intervjun.
Wilma ler.

"Jag tycker att det inte spelar någon roll om han är boxare eller inte, men det känns helt underbart" svarar hon och ler upp mot Marley. Marley och Wilma går därifrån.
Jag känner mig... arg, sårad, ledsen.

"Va fan! Wilma är tillsammans med den kände boxaren Marley. Kan ni fatta?" Tjuter tjejerna glatt. Jag däremot, är inte alls glad.

Hej😘
Jaha. Sam tyckte inte alls om det. Vad bra att allting löste sig mellan Marley och Wilma. Verkar som att dom verkligen tycker om varandra😏

Puss😚
//Sara💕