My Trip With My Love - Tom Holland

Del 32

Tom's Pov (Point of view) 

I took the earliest plane to England that I could find and nine hours later I was in England sitting in my car driving to the hospital. I was tired but at the same time worried that Maya was hurt. 

I parked my car and entered the hospital. I saw Zed sitting in the lobby and waiting room. I walked to Zed and pushed him against the wall. 

"What did you do to her?" I mumbled angry. 

"I-I didn't do anything, Ryan was driving the car!" Zed answered and I sighted and looked around. Why isn't I surprised. 

"Where is he?" I asked and Zed looked at me. 

"I think he went home but-" He didn't have time to end what he was going to say. 

"Mr. Holland?" It was a women in doctor clothes. 

"Yes?" I turned around and looked at her. 

"I think you need to see your girlfriend she needs you right now" She said and turned around, I followed her. 

Maya's Pov (Point of View) 

Jag tänkte tillbaka på orden som läkaren för några timmar sedan sagt till mig.
Your pregnant ms. Johanson.  Jag kunde inte fören nu fatta vad dom sagt till mig. Jag är gravid. 

Dörren in till rummet och Tom kom in. Han tittade på mig med en orolig blick innan han gick fram till mig där jag satt i sjukhussängen. Jag kramade om honom hårt och det var nu tårarna kom. Dom rann ner för mina kinder och Tom strök mig sakta och försiktigt över ryggen. 

Jag vet inte vad jag var mest ledsen över. Att jag varit med i en olycka eller att jag är gravid. 

"You can relax now darling I'm here" Mumlade Tom och jag nickade men kunde inte sluta gråta. Jag viste inte hur jag skulle berätta för Tom att jag var gravid. Men efter ett tag pustade jag ut  och Tom satte sig på stolen brevid sängen.

"T-Tom I n-need to tell y-you something..." Mumlade jag och torkade  bort tårarna som runnit ner för mina kinder. 

"What?" Frågade han mig med en lugn men samtidigt lite orolig röst. 

"I-I'm...I am..." Började jag innan tårarna började rinna ner för mina kinder igen. 

"It's okay darling you can tell me" Sa han och tog min hand. Jag nickade. 

"Tom...I-I am...p-pregnant" Sa jag och Tom tittade först förvirrat på mig och sedan blev hans blick kall. 

"Am I...Am I the father?" Mumlade han medan han tittade rakt in i väggen. 

"Yes...Who e-else would it be?" Stammade jag fram och tittade mot Tom, han svarade inte. Det tog ett tag innan jag fattade vad han menade. 

"Who did you think it would be...If you wasn't the father" Mumlade jag och Tom stirrade fortfarande rakt in i väggen. 

"I don't know Maya!" Han suckade och tittade nu mot mig. 

"Tom I'm nineteen...I-I don't wanna be pregnant now" Jag kände hur tårarna började att rinna ner för mina kinder igen och Tom tittade mot mig hans blick var inte lika kall som innan.

"I-I we can talk about this at home" Sa han och kysste mig på pannan. Jag nickade och torkade bort mina tårar med armen. 

Det knackade på dörren och en läkare kom in läkaren tittade mot mig och Tom innan han drog fram en stol och satte sig. Han hade ett anteckningsblock i ena handen och nu tittade han upp mot mig och Tom igen. 

"Okay, Mr Holland and Ms Johanson, I have some questions and information about Maya's pregnancy" Både jag och Tom nickade och läkaren vände ett blad i sitt anteckningsblock. 

"So the baby is only one week old, could it be true that it was one week ago since you two last had any sexual intercourse?" Frågade läkaren och både jag och Tom nickade. 

"Mhm, did you two use protection?" Frågade doktorn och noterade i sitt block. 

"We or...I-I don't know" Mumlade jag och läkaren höjde på ögonbrynen och tittade mot oss. 

"You don't know?" Frågade han och petade upp sina glasögon längre upp på näsan. 

"It was one week ago okay we don't know" Sa Tom och tittade allvarligt på läkaren som noterade vad vi sa. 

"Do you two usually use protection?" Frågade läkaren och vi nickade. 

°°°

Efter ungefär två timmar fick vi lämna sjukhuset och vi gick mot Toms bil. Jag hade ont i ryggen men inte så ont så att jag inte kunde gå eller röra mig. 

"I need to call my manager, I left directly after an interview and he don't know where I am" Mumlade Tom och tog upp sin telefon medan han körde. 

Efter ett tag var vi framme och Tom hade lagt på. Han berättade för mig att Toms manager kunde ställa in hans intervjuer. 

Vi tog hissen upp till våran lägenhet och jag gick direkt till badrummet. Jag satte mig på golvet och kunde inte hålla tillbaka tårarna. Jag är nitton och jag är inte säker på om jag är redo att bli mamma. Jag tog upp min telefon och tog fram mammas nummer. 

"Hej älskling" Svarade mamma efter några signaler. 

Jag sa ingenting. 

"Hallå? Maya är du där?" Frågade hon och jag försökte torka bort mina tårar och samla mig.

"Mm" Var det ända som jag fick fram.

"Är allting okej? mår du bra?" Frågade mamma och hon lät lugn. 

"Nej, mamma jag saknar dig" Jag började gråta igen. 

"Älskling har det hänt någonting?" Frågade hon och lät allvarlig jag pustade ut. 

"Mm" Sa jag och torkade bort tårarna som rann ner för mina kinder med tröjarmen. 

"Berätta" Sa mamma med en lugn röst och jag lutade huvudet mot badrumsväggen. 

"J-Jag ä-är..." Mer fick jag inte fram. 

"Du måste inte berätta Maya men jag finns här" Sa mamma. 

"Mhm...Mamma jag ringer dig s-sen okej?" Jag torkade bort mina tårar ytligare en gång. 

"Ring mig om du vill prata om det" Sa mamma och jag svarade. Efter ett tag la jag på och jag satt bara på badrumsgolvet och försökte att sluta gråta. Det knackade på dörren in till badrummet. Tom klev in. 

Han satte sig brevid mig på golvet och han tittade mot mig. 

"Are you okay?" Frågade han och jag nickade medan jag försökte att samla mig. Tom la sin arm om mina axlar och jag lutade mitt huvud mot hans axel. 

"Okay let's talk about this" Mumlade han och jag nickade.

***