Lugnet Till Ditt Kaos

Del 19

Hon andas tungt. Bröstkorgen höjs och sänks under min hand. Den smala, hårda bröstkorgen. Jag känner revbenen under fingertopparna om jag trycker tillräckligt hårt. Hon tar ett fast grepp om min käke och kysser mig intensivt. Jag masserar försiktigt hennes bröst. Bröstvårtorna styvnar under mina händer. Hennes ena hand rör sig upp för mitt lår. Hon leker lite med könshåret innan hon trycker in ett finger i mig. Jag är kåt. Våt. Hennes finger glider lätt och mjukt. När hon lägger till ett finger samtidigt som hon masserar min känsligaste punkt med tummen gnyr jag tyst och biter ihop käkarna. Hon pressar sina läppar mot mina och tvingar mina käkar att slappna av. Hennes tunga möter min. Hon smakar oidentifierbar alkohol, minttuggummi och varm hud.  
"Kom", viskar Diana samtidigt som hon får mig att stöna högt och spänna varenda muskel i kroppen för andra gången ikväll.
Hon nafsar lätt i min underläpp i väntan på att jag ska återvända från ruset hon drev in mig i. Rummet är varmt och kvavt och doften av våra kroppar, svett och söt parfym vilar i luften. Lakanen i Dianas säng är mjuka och fuktiga mot huden. Täcket ligger i en oformlig hög på golvet. Hettan som både hon och jag utstrålar håller oss varma i den annars kalla nyårsnatten. Jag drar mina händer genom hennes långa hår. De gråblå ögonen gnistrar i halvmörkret. Jag känner mig hög på henne, av henne. Rusig, vimmelkantig. Samtidigt fullt medveten. Som om varje cell i min kropp reagerar på hennes sätt att röra mig och ber om mer. Som om jag existerar i ett tillstånd där tankar inte spelar någon roll,  där känslor är allt som styr mig. Känslor av nyfikenhet, lust och vilja, inte rädsla och oro. Mod styr mig nu.
"Diana", säger jag med en hes, intensiv röst jag inte känner igen. "Jag vill slicka dig."
Diana svarar inte, utan drar mig bara närmre sig. Hon kysser mig djupt. Jag vandrar långsamt ned i dalen mellan hennes bröst, slickar över bröstbenet och låter munnen sluta sig över bröstvårtorna, en i taget. Jag tar god tid på mig, vill se henne sårbar och längtansfylld. Jag för isär hennes ben samtidigt som jag kysser hennes platta mage och höftben. Hon är smal, på gränsen till mager. Liten och späd, helt annorlunda kroppsbyggnad gentemot min. När jag når hennes renrakade venusberg börjar jag nafsa på insidan av hennes ena lår istället för där hon helst vill ha mig. Hon tar ett hårt, stadigt tag i mitt hår och rycker till, de smala armarna till trots. Det smärtar lätt i hårbotten, en eggande smärta. Hon suckar, en utandning som skriker att tålamodet snart är slut. Hon vill få utlopp för spänningen i hennes kropp. Jag lyder. Jag slickar långsamt längs med det våta, varma. Det är mjukt som sammet och smakar lätt av sälta. Diana stönar och greppet i mitt hår hårdnar ännu en gång. Jag suger på hennes klitoris, följt av snabba, stötande rörelser med tungan. 
"Ebba..."
Resten av meningen drunknar i vågor av njutning som sköljer över henne. Hon gör ingen som helst ansats till att försöka tysta ned sitt klimax. Hon stönar och gnyr om vartannat. Jag smeker sidorna av hennes kropp samtidigt som jag vandrar uppåt igen. Diana stirrar rakt ut i ingenting. Andningen är ryckig. Jag pussar henne på kinden, längs med käklinjen, på halsen. En ensam tår rinner ned för hennes kind. Jag blir genast orolig, men hon lägger armarna om mig och håller mig nära.
"Det är lugnt. Det är bara... jag tror aldrig jag har kommit så... någon gång", viskar hon.
Jag svarar inte, utan pussar henne bara lätt på munnen. Hon suckar tungt och vilar sin panna mot min. Någonstans i bakgrunden spelar Dianas mobil musik på låg volym. Vi somnar tätt omslingrade till ljudet av Annie Lennox raspiga röst ackompanjerat av högt pitchade pianotoner. 
I put a spell on you, because you're mine.

Jag vaknar kall, ensam och naken i Dianas säng. Sömndrucket ser jag mig omkring i rummet. Diana lyser med sin frånvaro. Gårdagen gör sig påmind i form av bakissymptom. Med torr mun, sprängande huvudvärk och lätt illamående lämnar jag sängen och Dianas rum. Efter jag har fått på mig kläder bestående av en hoodie och ett par mjukisbyxor tar jag mig vidare till nedervåningen. När jag ser en trött Diana som halvsover i soffan i vardagsrummet ler jag. Även om jag hade haft bakfyllan från helvetets djupaste avgrund och varit snudd på döende så hade henne uppenbarelse ändå kunnat få mig att le. 
"God morgon."
Hon blinkar ett par gånger och tittar upp.
"Hej. Hur mår du?"
"So so."
"Samma här", suckar hon. "Men vi hade kul i alla fall."
Jag förstår att hon syftar på festen.
"Ja. Efter att du sopade till Lucas så blev det party på riktigt."
Hon skrattar till. Jag slår mig ned i soffan bredvid henne och tar hennes hand. 
"Jag hade velat vakna upp bredvid dig", mumlar jag i hennes öra och kysser henne på kinden.
Hon vänder blicken mot mig och ger mig en lätt puss. Hettan stiger i mitt ansikte. Hon ler försiktigt. Trots det kan jag ana en viss tveksamhet i hennes blick.
"Jag tänkte att du kanske hade ångrat dig."
"Ångrat mig?"
Hon lägger huvudet på sned. En hårslinga som hon har fäst bakom örat faller ned i ansiktet. Hon föser bort den med handryggen. De manikyrerade naglarna med svartglittrigt nagellack utgör en stark konstrast mot hennes osminkade ansikte. Båda vackra, men på olika sätt. Hon har vad många skulle kalla för 'pianohänder'. Smidiga och graciösa med långa, smala fingrar. Fingrar som hon vet vad hon gör med. Det fick jag erfara i natt. 
"På riktigt? Behöver jag förklara varför jag känner mig osäker när det kommer till dig?", säger hon i en nedlåtande ton.
Jag slår ned blicken. Jag har gjort henne besviken förut och det kommer hon inte glömma i första taget.
"Så? Har du ångrat dig? Vill du ta tillbaka något du sa eller gjorde igår?", frågar hon.
Hon låter aningen irriterad. Som att hon har ställt en kuggfråga och redan vet att svaret kommer vara jakande. Jag tar ett djupt andetag och hinner formulera om det jag vill säga flera gånger i huvudet innan orden lämnar min mun, men sen gör jag det bara. Jag har inget annat val än att krypa till korset.
"Diana, jag är så ledsen. Jag har betett mig som skit. Jag har inte varit rättvis överhuvudtaget. Du förtjänar bättre än så."
"Jag uppskattar det, men det besvarar inte min fråga."
Tonfallet är sylvasst. Det är nästan så att jag börjar gråta. Det hade varit naivt att tro att allt skulle vara en dans på rosor från och med nu och att vi kommer leva lyckliga i alla våra dagar, men jag hade åtminstone önskat att Diana lät lika glad och tillfredsställd som jag känner mig. 
"Jag ångrar inget av det som hände igår. Ingenting. Jag menade allt jag sa och allt jag gjorde. Om det är något jag ångrar så är det att jag blev tillsammans med Lucas och totalignorerade vad jag känner för dig."
Diana stryker ovansidan av min hand med sin tumme.
"Var du någonsin kär i honom?"
Jag skakar på huvudet.
"Nej. Det har alltid bara varit du."
Då ler hon. Hennes mungipor börjar sakta peka uppåt och ljuset återvänder till hennes ögon. Jag slappnar av.
"Du suger", säger hon.
Jag fnissar. 
"Jag vet. Så mycket."
Hon skrattar och kysser mig.