Twisted (BIGBANG Fic)

Kap 24

Kapitel 24 - Seungri

Jag vaknade av att tjejerna skrattade högt ute i köket. Även fast jag varit van vid tystnaden så kändes det skönt med fler i huset. Det blev ensamt väldigt lätt när man var själv hela tiden. Ännu ett skratt ekade genom huset och då satte jag mig upp i sängen. Klockan var halv tolv och ändå kändes det som att jag inte sovit någonting. Någonting ramlade ute i köket och Evie skrattade till. Jag kunde urskilja hennes skratt från hundratals andra. Det var unikt. Hon var mer eller mindre familj i mina ögon. Just därför hatade jag att läsa att en del av våra fans skrev så hemska saker om henne ända sedan sanningen kom fram för tre dagar sen. Nyheten hade spridit sig som en löpeld och nu var hon mer eller mindre lika känd som oss. Hon försökte inte ens dölja sig längre utan klev ut med oss som om hon tillhörde gruppen, det gjorde hon mer eller mindre. Våra managers hade pratat ihop sig med ledningen i YG om att ta med henne som en sjätte medlem men ingenting var bestämt och vi hade inte sagt ett ord till Evie om det. Om dom ville ha med henne ville vi överraska henne med beslutet. Det skulle bara vara jobbigt om hon hoppades på för mycket och blev nekad. Det skulle kännas hemskt men jag litade på att YG skulle tänka till ordentligt. Evie kunde sjunga, jag hade hört henne flera gånger, och hon skulle tillföra en hel del till BigBang. Jag ruskade lite på huvudet för att komma tillbaka till verkligheten igen. Jag klev upp ur sängen och drog på mig ett bar shorts som jag oftast bar när jag var hemma. Med ett linne i handen gick jag ut och styrde stegen direkt in mot köket. Evie vände sig om på barstolen hon satt på vid köksön med ett leende. Hon granskade mig upp och ned ett par gånger innan hon skrattade till.

   - Hyung, flinade Evie mot mig. - Jag visste inte att du hade magrutor.

Hon tog en tugga av brödet hon hade i handen. Jag såg ned på magen och sedan upp på henne igen. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Therese, som stod vid kranen på andra sidan köksön såg på Evie och sedan på mig. Det kändes som att stämningen blev pinsam så jag drog på mig mitt linne.

   - Har du sett Seungs mage? Frågade jag retsamt och satt mig bredvid Evie. 

   - Kul Seungri, jättekul! Utbrast Evie sarkastiskt. - Vänta bara tills du skaffar en flickvän.

   - Så han är din pojkvän? Frågade Therese nyfiket. 

Jag började skratta och gav Evies syster, min syster, en high five. Evie stönade högt och mumlade något om att hon hatade oss. Jag såg att hennes ena mungipa ryckte lite, hon var inte ens arg. Vi var som syskon alla tre och jag älskade den känslan. Vi åt lunch tillsammans och sedan tog Evie med Therese ut för att shoppa. Dom frågade om jag ville följa med men jag var inte särskilt mycket för att springa omkring ute på stan hela dagarna. Istället funderade jag på att åka till Seung eller Kwon. Jag visste med säkerhet att Daesung var upptagen med sina föräldrar idag och att Taeyang åkt iväg för att ställa upp i en intervju om hans senaste låt. Jag skickade ett sms till Kwon men fick inget svar. Jag bodde bara en bit ifrån så jag tog på mig jackan och gick över till honom. Huset verkade ligga i öde. Ingen vad hemma. Vars hade han försvunnit? Jag skickade iväg ett sms till Seung istället. Han svarade nästan med en gång, som om han suttit och väntat på att jag skulle skriva till honom. Jag frågade om jag kunde komma över men Seung insisterade att komma hem till mig istället. För mig spelade det ingen roll vem vi umgicks hos. Jag visste att han ville vara hos mig just för att Evie bodde hos mig. Nu var hon visserligen inte hemma men Seung visste lika väl som jag att förr eller senare skulle hon dyka upp och det ville han såklart inte missa. Jag skrattade lite för mig själv åt hur olikt det här var honom. Seung var helt galet kär i Evie och det hände verkligen inte ofta. Vad jag visste hade han inte haft ett förhållande sedan skoltiden. Det var många år sedan nu. Ibland undrade jag om man bara hade en enda riktig kärlek i hela världen. Den rätta. Själsfrände. Vad man nu ville kalla det. När jag såg Seung titta på Evie så började jag tro på att man faktiskt hade en andra hälft någonstans där ute och man behövde bara anstränga sig för att hitta den. Seung gav mig hopp om att alla hade någon. Kwon trodde sig hittat sin men det var fel. Seung och Evie, det var rätt. När dom var i samma rum lystes det upp. Bandet mellan dem var starkt även om en av dem inte insett det än.