Twisted (BIGBANG Fic)

Kap 2

Kapitel 2  - Evie

Ny arbetsvecka med samma gamla uppgifter. Vi tömde soptunnor, plockade undan skräp, sopade och skurade golven och såklart torkade vi av alla glas så man kunde se in i dem ordentligt. Det vi absolut inte fick göra var att plocka föremålen från deras plats och det kändes som en belöning. John visslade som vanligt medan vi hämtade våra vagnar som vi tog med oss runt om i museet. Ett par gånger hade jag fått ta min systemkamera för att hjälpa till att fota föremål som ägaren ville ha ut på hemsidan. Nu i eftermiddag skulle jag få fota några statyer på baksidan. Mark, han som ägde museet, ville byta ut bilderna lite då och då för att inte verka seg och gammalmodig. Jag tyckte inte riktigt om honom men han hade i alla fall anställt mig trots min brist av kunskap. Det var nog mest min kamera som lockat honom. Tur det. Det var just det här jobbet som gav mig nog med pengar för att betala för mig själv. Med en suck tog jag vagnen och åkte upp med hissen två våningar för att påbörja förmiddagens arbete. Det gick segt, precis som vanligt. Vi pratade med Kevin en stund men det var ingenting som fick tiden att automatiskt hoppa fram ett par timmar. Jag tänkte bara på mitt möte med Taeyang och Ji ett par dagar tidigare. Skulle vi ses någon gång igen eller var det där vårt endam möte? Även om vi hade varandras nummer så garanterade det ingenting. Jag kanske bara skulle vara en i mängden, det visste jag ingenting om. Jag suckade och lutade kinden mot skaftet på moppen. John som tidigare visslat tystnade plötsligt och på nolltid stod han bredvid mig. Jag blev alltid lika förundrad över hur han rörde sig så snabbt för sin ålder. 

   - Tänker du igen? Frågade han med sin hesa röst. 

   - Något sånt, svarade jag och log. 

   - Kom så tar vi lunch, sa John och tog moppen ifrån mig. 

Vid bordet i vårt fikarum satt redan Valerie där med en sallad framför sig. Jag hade tagit med mig lite rester från middagen före, thailändsk mat såklart. John skakade på huvudet och muttrade något om ungdomar och dålig hälsa. Jag visste att han inte tyckte om att jag inte åt bra men jag hittade ingen energi att laga mat eftersom det bara var jag som skulle äta. Varför skulle jag laga mat när det inte var någon annan som skulle få dela upplevelsen med mig? Valerie viftade med handen och försäkrade John om att jag åt som jag skulle. 

Lunchen gick snabbt och  allt för snart sa jag hejdå till de andra för att möta upp Mark på baksidan. Han stod redan där med händerna bakom ryggen och studerade någon staty som var full av mossa nedtill men på den övre delen såg den nyputsad ut. Kameran kändes tyngre än vanligt i den lilla väskan som hängde över axeln. Jag harklade mig och när Mark vände sig om såg han lika snobbig ut som vanligt. Han rättade till sin slips och bad mig följa med honom. Han markerade de statyerna som jag skulle fotografera med ett rött litet band allt eftersom vi gick igenom trädgården. När han till sist lämnade mig till mitt arbete började jag jobba effektivt. Inte för att det var roligt att sopa av golv men Mark gillade när man jobbade snabbt. Han brukade alltid ge mig lite extra lön när jag jobbat bra men ändå effektivt med fotograferingen. Medan jag gick vidare från staty nummer åtta till nummer nio så kikade jag igenom bilderna som blivit tagna hittills. Dom såg perfekta ut. Ljuset var perfekt i förhållande till bildens vinkel. Jag såg inte vars jag gick och plötsligt gick jag rakt in i någon, eller något. Jag grep ett hårt tag om min kamera, den hade kostat många tusen och den fick absolut inte gå sönder nu. Någon utbrast i en lång mening på ett annat språk som jag identifierade som koreanska. Mitt hjärta hoppade efter ett slag när jag drog bort mitt hår från ansiktet och så var det där leendet där igen. Det perfekta. 

   - Ji?! Utbrast jag osäkert.

   - Evie, flinade han tillbaka. - Vad roligt att stöta på dig.