Elizabeths p.o.v (14 januari) kl. 14.07
(Låttips: fix you- Coldplay)
Idag. Just idag, var det jag skulle få svar. Svar om cancern, har inte någon koll vad det var.. Jag tror att det var den där som Hazel Grace hade i "The fault in our stars". Jag har sett den så många gånger, men aldrig trott att det någonsin skulle hända mig, eller ja, jag vet ju inte om jag har den, riktigt.. Men jag ska inte ha för mycket förväntningar.. Ja, jag mår inte riktigt bra. Depression. Jag skulle ju kunna önska att cancern skulle komma krypandes och kväva mig till döds. Jag har redan varit in på sjukhus 3 gånger för självmords försök. Mina tankar avbryts av att mamma säger något till mig.
"Hello? Beth?" Sade hon. Jag skulle kunna ignorera och bara fortsätta deppa, men jag svarar henne istället.
"Va? Vad sa du?" Frågade jag förvirrat.
"Är du nervös?"
Nervös? Nja. Jag hoppas ju mest på att döden ska komma nu och fort. Jag har ju egentligen inga vänner eller något att vara kvar för.. Jo, såklart.. Mamma och Ed. Edward(Ed) och jag har varit bästa vänner sedan 4 klass. Men dem är nog den ända som skulle bry sig om jag försvann. Men jag svarar ändå
"Ja" nej. "Jag är ganska nervös" nej inte ett dugg.
"Det kommer ordna sig" sade hon och några tårar rullar ner för hennes kinder.
Till sist kommer läkaren in och ger mig en lite orolig blick och jag väntar på svar. Till sist säger han
"Vi har inte fått resultat och ni får åka hem så kommer vi ringa er så snart vi har fått svar." Sade han. Ännu mer väntan? Nej seriöst.
Mamma och jag åker hem igen. Jag ska väl troligt vis gå till skolan imorgon, det är Tisdag idag och vi hade läkarbesök så ja. Jag går och lägger mig tidigt, direkt efter middagen.
Elizabeths p.o.v (15 januari) kl.07.21
Alarmet på min iPhone 5C börjar tjuta och jag går motvilligt upp ur sängen. Går sedan och duschar. När jag kommer ut ur duschen, fönar jag mitt hår, borstar tänderna och byter om.
Jag tar på mig en vit blus med spets detaljer på och ett par ljusa jeans. Jag sminkar mig lite lätt och packar ner mina skolböcker, extra pennor och mina hörlurar i min väska och går ner till nedervåningen och in i köket där mamma sitter och dricker sitt kaffe.
"God morgon, gumman" säger hon med ett leende på läpparna åt mig.
"God morgon.." Mumlar jag och tar ett äpple och lite juice.
Lagom när jag ätit upp så skjutar mamma mig till skolan.
Fortfarande Elizabeths p.o.v (15 januari) kl.08.26
Jag hade precis kommit in i klassrummet och satt mig på min plats, som vanligt, själv. Alla andra satt bredvid någon men inte jag. Ingen ville ju "smittas" av depression eller troligen cancer. Ellr bli en total "outsider". Förutom Ed såklart då. Men vi hade inte samma lektion nu så det gick ju sådär.
Det första min lärare säger är att vi har en ny elev i klassen. Men ingen lyssnade förän han kom in. Då alla tjejer främst stirrade på honom. Han var verkligen super söt.
"Han heter Ashton och han är från Australien och han ska gå här under en period" säger Mats- min lärare.
Asthon är jätte söt och snygg för den delen. Han hade på sig svarta tajta jeans och en svart t-Shirt där det är ett tryck och det står "Nirvana". Han har lockigt hår och det är verkligen jätte sött. På fötterna hade han svarta converse.
"Du kan sätta dig på en ledig plats" säger Mats.
Ashton gör som Mats säger och sätter sig bredvid mig och det hade jag absolut inte hade förväntat mig. Och det dröjer kanske 1 minut och sedan frågar han
"Tjena! Jag är Ashton. Vad heter du?
-
Förlåt för stel början men aa u kno. Men hoppas ni kommer fortsätta läsa:)
Puss o kraam x