Dem sömnlösa nätterna

Kaos dag?

Jag öppnar fönstret och där ute möter jag en tjej, det är ganska mörkt ute men man ser direkt att det är Alexia som står där själv med blicken mot marken. Hon ser förkrossad ut, hennes mascara rinner och hela hon är förstörd. Hon står blickstilla och livlös, utan några ord eller rörelser. 

Jag lyckas få ögonkontakt med henne och kollar fundersamt ner på henne. "Kom upp" säger jag och nickar mot dörren. Alexia rör sig tyst och försiktigt mot ytterdörren. Mer ser jag inte av henne när hon försvinner mot mörkret. Jag stänger fönstret efter mig och vänder mig om, där står Alexia helt ensam och stilla. Hon behöver en kram just nu, men inte från mig. Filten som ligger på min säng slängs nu till Alexia som tar emot den och lägger filten om henne. 

"Förlåt jag är helt chockad, det är första gången en tjej är i mitt rum" utan att tänka efter vad det är egentligen hon vill. "Förlåt själv" hackar hon efter. Alexia berättar att hon rymt hemifrån eftersom att hennes föräldrar grälade med henne och sa massa saker som gjorde att hon blev ledsen och ville inte vara kvar hemma, och efter det hade hon ingenstans att ta vägen så hon kom hit. Efter ett tag bryter jag tystnaden "Du kan sova här inatt". säger jag med en osäker röst. "Tack så mycket, det betyder mycket" säger hon och lägger sig i sängen med filten runt henne.  "Du kan sova på min säng jag kan sova på soffan där nere" säger jag och börjar röra mig neråt. "Nej stanna kvar" får Alexia fram tyst.

Jag sätter mig på sängen och tänker efter, jag kanske ändå har en chans att bli tillsammans med Alexia tänker jag och ler för mig själv. Jag tittar bak mot Alexia som verkar ha somnat. Jag byter om snabbt till ett par mjukis och sätter mig sedan på sängen igen.  Detta är mycket att ta igen, jag kan inte fatta att Alexia sover just nu på min säng. Jag lägger mig ner och gäspar, blundar och somnar.

Jag väcks utav solljuset som bländar mig, jag sätter mig upp och kollar på sängen. Den är tom, vart är Alexia?. Jag tar tag i min mobil och kollar klockan, klockan är bara 6:35. På mobilen sår det ett meddelande från Alexia. Hon har nog lagt in sitt nummer själv. Tack så mycket för hjälpen, ses i skolan. Jag ler för mig själv och börjar gå mot badrummet. Efter att jag fixat mig går jag ner till köket och häller apelsin juice i ett glas. Jag kollar mig själv en sista gång i spegeln och börjar gå ut från dörren. Där ute står Chanel och väntar på mig. Vi hälsar på varandra och drar till skolan tillsammans.

Framme vid skolan visar jag henne runt en snabbis, och sedan tar vi sällskap till hennes klassrum. Tyvärr går vi inte i samma klass men jag hoppas att hon ändå hittar någon att hänga med. Efter att vi sagt hejdå så går jag bort mot mitt klassrum för att ha lektion. Jag öppnar dörren och sätter mig bredvid Mike. Vi hälsar på varandra som alltid och jag berättar vad som hände inatt. Vårt samtal avbryts då Alexia kommer in till rummet, min blick fastnar på henne. Och möter min blick och ler sedan sätter hon sig ner framför mig och Mike. "Woah, du har ändå en chans" säger Mike och puttar till mig. Jag ler och tittar fram mot läraren.  Mike har rätt jag har en rätt så stor chans att bli tillsammans med Alexia, jag måste fortsätta kämpa.

Efter ett par lektioner är det dags för lunch, jag och Mike springer till lunchsalen för att vi är vrål hungriga. Framme vid lunchsalen står det en klunga av människor vid ett bord. Folk efter oss börjar springa mot klungan för att se vad som händer. Vi gör detsamma och springer fram på folkmassan som nu står och skriker. Vi ser knappt något så vi börjar tränga oss fram för att kunna se något. 

Min blick fastnar på henne och jag känner mig arg och vill bara gå fram och hjälpa henne. Jag kollar på den andra tjejen och blir ännu mer arg. Hur kunde hon göra såhär?.  Jag går framme och slänger fram min hand, drar ut tjejen och tar tag i hennes arm och drar henne till toaletten. Hon skakar och börjar fälla tårar. 

Fotsättningen följer;) Tack så mycket för att du läser min bok, vem tror du att tjejen är? Nästa kapitel kommer ut så snart som möjligt.