Bara Min

del 7

Emma:

Ett leende sprids på Ethans läppar. Ethan är riktigt snygg när han ler. Jag gillar inte hans arga sida. Man vet aldrig vad han är kapabel till att göra då. 'Den glada Ethan' är som en helt annan person. 'Den glada Ethan' skulle jag kunna älska.. jag bröt tanken innan jag hunnit tänka den. Jag gillar inte Ethan. Punkt slut.

"Menar du det?" Säger han glatt.

"Ja.. Jag menar det. Kan vi glömma det? Jag behöver faktist nya kläder." Säger jag snabbt. Han log mot mig och startade bilen. Jag pustade ut.

På bilresan så sa vi ingenting. Jag satt och tittade ut och försökte se om jag kännde igen något. Men det var meningslöst. Jag har ingen aning om var jag är. Mittiallt så känner jag Ethans hand på mitt lår. Jag tittade lite nervöst på handen.

"Får jag hålla din hand?" Frågar han.
Jag nickade och han flätade ihop min hand i hans. Så satt vi hela vägen in till stan.

"Du får inte rymma vad du än gör" väste han när vi var framme. Jag ryckte till och nickade snabbt.
Jag hade faktist inte några planer på att rymma. Inte ännu. När jag klev ut ur bilen så var Ethan snabbt framme vid min sida. Han tog tag i min hand och började leda mig mot köpcentret.

"Till vilken affär vill du gå först?" Frågar Ethan.

"Kanske H&M" sa jag försiktigt.

"Tror du jag är pank eller?" Fnyste han. "Varför skulle jag ta min flickvän till en billig och dålig affär som H&M. Kom, vi går till Gucci"

Efter en stund så har vi köpt en massa kläder åt mig. Ethan säger att vi ska  gå och äta mat. Han drar med mig till en restaurang (en sviindyr restaurang!) Jag mumlar att jag inte behöver äta på den dyra restaurangen men han lyssnar inte. Jag tittar på menyn och ser att allt ser sviindyrt ut. En servitör kommer fram till vårt bord och frågar vad vi ska ha.

"Vad ska du ha?" Frågar Ethan.

"Ehmm, finns det hamburgare?"

"Nej tyvärr så finns det inte det" säger särvitören kallt. Ethan ställer sig upp och tar sakta några steg mot särvitören.

"Om min flickvän vill ha hamburgare då ger du henne en hamburgare" väser han.

"Men du förstår väl att vi inte kan göra så!" Säger särvitören lite närvöst.
Ethan siktar in ett slag mot särvitören.  Han skriker till när slaget träffar hans näsa. Restaurangen tystnar och alla tittar på oss. Ethan ska just slå honom igen men då skriker jag till.

"Ethan!! Snälla sluta, du skadar honom!" Skriker jag till. Ethan vänder sig om och tittar på mig. När han möter min blick så tittar han snabbt bort igen.

"Kom, vi äter någon annanstans" mumlar Ethan och tar min hand. Han drar ut mig ur restaurangen och alla tittar på oss.

"Du behövde inte slå honom! Jag kunde ha beställt samma som du" säger jag förtvivlat. Han ger mig en konstig blick men säger ingenting. Vi fortsätter gå i tystnad.

"Emma!" Skriker någon plötsligt bakom mig. Jag vänder mig om och ser någon komma springande mot mig. Till först känner jag inte igen honom. Men sen ser jag klart och tydligt att det är mitt ex William.