del 6

2.7K 36 11
                                    

Ethan:

Min värld gick i tusen bitar. Varför förstör du mitt liv? Jag förstör inte hennes liv!!

"Vaad saa du?" Väser jag.

"Varför förstör du mitt liv.." viskar hon.

"Förstörde ditt liv? DITT LILLA OVIKTIGA LIV ÄR INTE FÖRSTÖRT. Ett liv som däremot är förstört är mitt. Ta tillbaka det du sa!!" Jag skriker det i ansiktet på henne. Du måste lugna ner dig Ethan.

"Jag vill gå hem.. mitt liv var bättre innan" säger hon och en tår rinner ner för hennes kind. Mitt hjärta börjar bulta hårdare.

"VAD FÅR DIG ATT TRO ATT DU KAN TROTSA MIG DIN LILLA HORA?? du vet väll om att jag kan skada dig. Jag kan skada dig riktigt illa! Jag kan göra vad jag vill med dig!!" Mörda henne Ethan. Slå henne tills hon ligger död på marken . Hon blir tyst igen. Nu är hon rädd.

"Ethan!! Vad gör du?!" Eric och Zac springer in i rummet. De ställer sig framför Emma. Nu är rösterna inne i mitt huvud borta.

"Vad fan tror du att du gör.Gå bort från Emma!" Säger Zac och knuffar undan mig. Hur vågar de trotsa mig!?

"Ethan. Ser du vad du gör. Du skadar Emma." Säger Zac och lägger sina armar på mina axlar. Eric för ut Emma ur rummet.

"Det är min tjej. Jag gör vad jag vill med henne." Muttrar jag.

"Nej Ethan. Var det inte du som älskade henne? Har du glömt bort det eller? Man gör inte vad man vill till den man älskar."  Säger Zac argt. Jag andas djupa andetag. Jag skulle bara vilja slå honom. Men han har rätt så jag håller mig tillbaka tills jag är lugn.

Emma:

"Vad gjorde du? Hur gjorde du Ethan sådär arg?" Eric för ut mig ur rummet.

"Jag sa att han förstörde mitt liv.." min röst darrar. Det där var jätte dumt gjort. Jag skulle inte ha sagt något.

"Du gjorde VAD??!" Eric suckar. "Kan du inte låssas som att du älskar honom. Kan du åtminståne försöka lite! Det är bara för ditt eget bästa. Vi vill dig inget illa. "

"Ni kidnappade mig! Är det inte illa nog! Hur kan du förvänta dig att jag ska förlåta honom! Eller dig för den delen."

"Jag sa inte att du skulle förlåta honom. Och vad vinner du på att bråka med Ethan?"

"Jag vet inte. Jag vill hem. Det är hemskt här."

"Så hemskt är det väll inte. Du får vad du vill, du kan göra vad du vill.."

"Sa du att jag får göra vad jag vill?" Ett leende sprids på mina läppar. "Betyder det att jag får gå och shoppa?" Eric nickar och ler.

"Jag behöver egna kläder! Får jag köpa nya kläder åt mig? Får jag åka nu!" Jag hoppar upp och ner som ett litet barn.

"Du får inte gå själv" det är inte Eric som säger det. Jag vänder mig om och Ethan står mitt i trappan. Han är lugnare nu. Jag suckar.

"Men får jag gå och shoppa om du kommer med då?" Säger jag till Ethan. Jag tänker på det Eric sa. Om jag får göra vad jag vill så är det inte så hemskt. Ethan ler belåtet och nickar.

"Japp. Följ efter mig!" Bråket vi hade innan är helt glömt. Han går ner för de sista trappstegen i trappan och går ut i hallen. Han låser upp ytterdörren. Jag följer efter honom men stannar på trappan utanför huset och tittar mig omkring. Jag öppnar min mun och bara gapar. Utanför dörren finns deras trädgård. Det är den största och vackraste trädgården jag har sett i hela mitt liv. Jag ser fjärilar och blommor och ett litet vattenfall lite längre bort och några fontäner. Det växer rosenbuskar i rabatter och jag kan se några fruktträd lite längre bort. Jag trodde inte att de hade en såhär vacker och välskött trädgård. Mellan alla blomrabatter och växter så finns fina grusstigar. Rakt framåt så finns en lite större grusstig. Ethan börjar gå på den.

"Ethan?? Får jag vara ute i trädgården lite senare?" Jag hoppas att han ska svara ja. Jag vill bara gå runt och titta. Det är så vackert.

"Bara jag är med dig. Du får inte gå själv. Men vi har en pool på baksidan av huset. Det är ganska varmt idag så vi kan bada istället." Säger han och tittar på mig med en kåt blick. Jag tittar lite misstänksamt på honom.

"Du måste inte. Det var bara ett förslag" säger han som försvar. Men han har rätt. Det är varmt idag och det skulle vara jätteskönt att ta ett dopp.

"Okej då. Men då måste vi köpa en bikini åt mig." Han ler belåtet. Jag himlar med ögonen.
Vi fortsätter att gå rakt fram. Det är en hög mur runt gården. I slutet av den stora stigen så finns en grind. Ethan låser upp den. Han håller upp den åt mig och stänger den efter oss. Vi kommer ut på en trotoar. Där stannar vi.

"Är det långt till närmaste stad?" Frågar jag

"Mm ganska långt."

"Ska vi gå dit eller ska vi bara stå här?" Säger jag lite irriterat.

"Nej. Justin kör ut min bil ur garaget. Vi ska bara vänta på honom." när han har avslutat meningen så hör jag billjud. Jag tittar mot det håll jag tror det kommer ifrån och ser en svart Lamborghini komma körande mot oss.

"Är det din bil!!?" Frågar jag förvånat.

"Ja. Såklart det är min bil!" Säger Ethan och ger mig en blick som jag tolkar som Är du dum eller? Justin kör fram till oss. Han stannar bilen och går ut ur den.

"Tackar" säger Ethan när justin slänger nycklarna åt honom. Han sätter sig bakom ratten. Han nickar åt mig att jag ska sätta mig brevid honom i framsätet. Jag går runt bilen, öppnar dörren och går in i den. Det är en jättefin bil.

"Hur kan ni ha råd med allt det här?" Säger jag
och viftar mot huset.

"Vi är ju kriminella.. jag antog att du förstod det." Säger han och skruvar på sig. "Hata mig inte för det."

"Okej jag fattar. Ni har stulit pengarna. Det är okej bara du inte har mördat någon!." han stelnade till. Så det betyder att han har mördat någon.."Okej, glöm det. Vi kan dra ett sträck övet allt som har hänt idag. Vi kan börja om från början." mumlar jag. Han tittar förvånat upp på mig.

_____________________________________________

Förlåt för att kapitlet blev dåligt😂😂 men jag publicerar det ändå

Bara MinWhere stories live. Discover now