Snap från David

Kapitel 2

Jag vill bara tacka EbbaMilvum för det jättefina omslaget! Jag älskar det, du är en ängel.

Now, onto the story.

***

"Nick!" Vrålade jag till min artonårige idiot till storebror. Min röst ekade igenom huset. "Vi kommer komma försent!" Stressad tittade jag på klockan på min mobil. Skolan skulle börja snart och om Nick inte skyndade sig ner från övervåningen skulle vi bli sena.

Hans skratt kunde höras från övervåningen. Då gick han äntligen ut ur sitt rum och började ta sig nerför trappan. Han slängde upp hans mörka ryggsäck på ryggen och gav mig ett oskyldigt leende som visade hans vita tänder.

"Redo för ännu en vacker dag i skolan?" Frågade han när han väl kommit ner till det nedersta trappsteget. Hans blåa ögon lyste med barnslighet och hans bruna hår var rufsigt som vanligt. Det tillhör väl hans "look". Jag fnös och låste upp ytterdörren.

"Du måste köra snabbt nu. Jag måste hitta Hanna innan vi börjar." Sa jag över min axel till honom, samtidigt som jag gick ut ur huset.

"Emily, jag kör alltid snabbt." Sa han kaxigt. Jag himlade med ögonen. Inte konstigt att han aldrig kan få en tjej att stanna.

Vi hoppade in i Nicks gamla volvo. Motorn vrålade och vi körde ut på vägen, emot skolan. Ända sen Nick fick körkortet och köpte den här bilen har vi alltid tagit den till skolan. Att komma till gymnasiet i en bil med en av skolans populäraste killar ger en lite popularitetspoäng. And I like those.

Under turen kunde jag höra konstiga ljud från bilen. Men Nick verkade inte bry sig om ljuden, utan han bara vred upp hårdrocken som spelades.

"Din bil är konstig." Ropade jag för att överrösta musiken som skakade hela bilen.

"Min baby är inte konstig." Ropade han tillbaka utan att ta ögonen från vägen. "Men hon kanske behöver besöka mekanikern oc-" Jag slutade lyssna efter ett tag. När Nick väl börjar prata om hans "baby" så går det inte att få tyst på honom.

Snart nog körde vi in på skolans område. Jag knäppte lös säkerhetsbältet, tackade Nick för skjutsen och lämnade bilen. Han körde sen iväg för att parkera saken.

Jag gick in i skolan och möttes genast av lukten av parfym. Högljudda röster och skratt passerade förbi mig då jag gick.

Hanna brukar vanligtvis vara inne i caféet vid den här tiden. Skolans café är litet och mysigt. Priserna är däremot inte lika mysiga. Men det är där som treorna bruka hänga. Jag, som en liten etta, brukar oftast hålla mig ute ur caféet. Men om Hanna går in, går jag också in.

Jag stack in huvudet till caféet och letade efter Hanna med blicken. Riktigt nog satt hon vid ett av de runda borden tillsammans med hennes flickvän. Jag suckade lättat och gick fram till dem. Jag behövde passera några bord för att komma fram till dom.

"Hej hörni." Sa jag och sjönk ner på en av plaststolarna. Min mobil placerades på bordet. Hanna slet blicken från hennes flickvän, Alice, för att titta på mig. Hennes röda läppar bröt ut till ett leende. Både hon och Alice hälsade och vi tre började prata om skolarbete. Alice går natur i trean, så hon har lite annorlunda ämnen än jag och Hanna.

Jag var precis påväg att berätta om hur jag lyckat få godkänt på samhällsprovet när min mobil vibrerade. Jag tystnade och lyfte upp iPhonen. Ett namn lyste emot mig.

David.