Harry

163 3 0
                                    


*Harrys pov*

De klev av tåget i sina klädnader och gick mot vagnarna som skulle ta dem till slottet. De mötte Hagrid på vägen som hjälpte några förstaårs elever och Harry höjde handen till hälsning. Till vilket Hagrid svarade med ett mullrande "Hejsan Harry". När de kom fram till vagnarna såg han den konstiga gruppen med tonåringar som han sett tidigare. Harry visste att Hermione var lika nyfiken på att veta vilka de var som han själv så han drog med Ron och Ginny mot klungan. Hermione såg vart han var på väg och följde efter. De var fyra personer, två killar och två tjejer. Konstigt, Harry kunde svära på att de var fler när han sett dem på perrongen.

"Hejsan är ni nya här?" började Hermione. Det var egentligen inte en fråga utan mer som ett konstaterande eftersom de inte har sett dem här förut.

"Ja, vi kommer från USA. Vår skola förstördes under kriget så vi fick komma hit", sa en av tjejerna. Hon hade brunt hår som föll i vågor över hennes axlar och hennes ögon var blå...nej vänta lite, gröna? Nej bruna, Harry var inte säker de liksom ändrade sig varje gång man tittade. Hon sa det med en så övertygande ton att Harry inte la minsta tanke på att hon skule kunna ljuga för dem.

Bredvid henne stod det en lång kille med blont hår, han var muskulös och om man tittade närmare kunde man se ett ärr på hans överläpp. Han hade en beskyddande hand runt brunetten så Harry skulle gissa på att de var tillsammans. Bakom dem stod en kille som bokstavligt talat såg ut att smälta in i mörkret. Han var ganska blek, kortare än killen i ljust hår och mycket smalare. Först kunde Harry inte se hans ögon eftersom de täcktes av hans mörka hår men när pojken drog undan håret såg han ett par mörka, nästan svarta, ögon. Pojken gjorde Harry obekväm och ärligt talat lite rädd, fast det tänkte han inte erkänna högt. Han hade besegrat Voldemort, vad skulle folk tycka om han var rädd för en liten pojke. Den fjärde av dem var en tjej med svart stripigt hår. Hon hade på sig en tröja där det stod 'punk is not dead, you are!', svarta jeans och ett par svarta kängor.

"Vilka är det här då?", frågade punk tjejen med ett tonfall som sa 'mucka inte med mig för då är du dödens'

"Jag vet inte men vi kan väll ta samma vagn och bekanta oss", sa den andra tjejen. Den bleka pojken och punkaren blängde på brunetten men hon gav dem en menande blick tillbaka och de slutade.

"Låter som en bra ide!" svarade Hermione åt oss.

När de kommer fram till vagnen ser Harry två personer till. En tjej och en kille. Tjejen hade sitt blonda hår uppsatt i en hästsvans och hennes ögon var som två gråa stormar. Harry hade hört någon säga att ögonen är som själens spegel och om det var fallet kunde han se genom de grå stormarna att tjejen framför honom hade varit med om mycket. Han noterade också att hennes ögon skannade över dem, som om de tog in så mycket information som möjligt.

Killen hade brunt hår och havsgröna ögon. Han var ungefär lika lång som killen i blont hår och lika muskulös. Han stod lite bakom tjejen och det såg ut som om han pratade med testralen. Eller det var i alla fall vad Harry drog för slutsats eftersom han tittar den i ögonen och tror mig eller ej, den bugade sig mot honom! Den bugade! Han hade aldrig sett en testral göra det förut. Han insåg att pojken kunde se testralen och Harry antog att resten av dem också kunde det. Hade kriget varit svårt i USA också? Han insåg att han inte hade någon aning om hur Voldemort hade påverkat resten av världen men med tanke på att gruppens skola förstörts så hade de nog påverkats ganska kraftigt.

"Kan ni se dem?" frågade Harry.

"Eh, ja. Varför skulle vi inte göra det?" Tjejen med svart hår tittade konstigt på honom.

New questWhere stories live. Discover now