Dramione | Det där emellan

15

{Hermione}

Jag satt bara och väntade på att McGonagall eller Dumbledore skulle säga någonting, men dem tittade bara bekymrat på mig och Draco innan McGonagall tillslut öppnade munnen.
- Ärligt talat, så vet varken jag eller Albus vad vi ska göra åt detta... sade hon långsamt och slog ihop händerna, och gned dem nervöst mot varandra.
- Det finns en sak, som vi kan göra, men det är för farligt för eleverna, mumlade Dumbledore och nickade mot oss.
-Att lägga en formel över Hogwarts? frågade jag genast och rynkade pannan.
-Precis, men en sådan formel tar även lång tid att framkalla... fortsatte Dumbledore.
-Och att sedan att borthäva... mumlade jag och tittade ner.
-Vadå? Dumbledore tittade upp.
-Men jag tänker... En sådan formel som kommer att ta lång tid att framhäva kommer också ta längre tid att borthäva, vilket betyder, att om ni lägger en skyddsbesvärjelse över skolan så kommer eleverna som nu är bortresta på jullov behöva komma tillbaka senare under kommande termin... sade jag snabbt och tänkte för mig själv.
-Vi kanske borde överväga det... sade McGonagall till Dumbledore och han tittade ner och pillade i skägget. Jag spärrade upp ögonen och ställde mig upp. Jag kände hur Draco tittade på mig bakifrån.
-Det är ingenting ni ska överväga! Det är väl ganska självklart. Professor, vi måste göra detta för att skydda skolan. Ni-vet-vem kommer attackera fler elever, det vet ni! utbrast jag och glömde att det var en lärare jag talade med. Jag andades nervöst in och satte mig ner igen, såg hur Draco skakade på huvudet.
-Professorn, jag tror att ni får skjuta på terminens start, detta är för vår egen säkerhet. Ni hörde Granger, det är nog ett måste, mumlade Draco med en aning upprörd röst. Jag nickade hastigt och rätade på mig medan jag ändå fortfarande kände mig osäker av att känna Dracos blick som skar in i sidan av mig.
-Granger, Malfoy, ni har förmodligen rätt, låt mig tala med Minerva så meddelar vi om hur vi gör. Tack för er tid, sa Dumbledore och log varmt mot oss. Plötsligt kände jag mig mindre orolig. Jag och Draco reste oss upp och började gå mot dörren innan jag stannade till igen precis i dörröppningen.
-Professorn, gör ett bra beslut nu, tack, sa jag tyst innan jag lät Dumbledore svara med en nick, och jag försvann ut ur dörren med Draco före mig. Jag andades ut och tittade nervöst ner på mina fötter där vi gick. Tänk om dem inte lägger skyddsbesvärjelsen. Voldemort kommer bara bli starkare och attackera fler elever.
-Du är ju verkligen smart, Granger, flinade Malfoy och höjde på ena ögonbrynet. Jag tittade upp och fnyste till.
-Var du ironisk där eller? frågade jag och tittade ner på mina skor igen.
-Nej, faktiskt inte, lät det så? frågade Draco och log smått.
-Tjaa, du är en slytherin, svarade jag och tittade upp.
-Är det en dålig sak eller vadå? fortsatte Draco.
-Det sa jag inte, sade jag och bet mig i läppen.
-Inte? flinade Draco med en ironisk ton. Jag skrattade till med ett lite för varmt uttryck och kände hur han log. Vi kom fram till stora salen och jag slog genast bort mitt leende. Ginny tittade oroligt på mig.
-Hejdå Granger, mumlade Draco och vände sig om och började gå bort mot sina vänner. Jag rusade fram till Ginny och nickade kort mot utgången för att visa att jag inte ville äta. Hon reste sig upp och la huvudet på sned.
-Berätta nu, varför kallade McGonagall på dig och Malfoy? frågade hon oroligt medan vi stegade ut ur Stora Salen upp mot Gryffindortornet.
-Du-vet-vem gav sig på mig inatt... mumlade jag och försökte le osäkert, ingen aning varför. Ginny stannade upp snabbt.
-VA! utbrast hon och la händerna på mina axlar. Jag puttade till henne så att vi skulle fortsätta gå.
-Seriöst, jag är helt okej. Han hann ändå inte göra något, sade jag självsäkert.
-Men va? Är du säker? Vadå hann inte göra något? fortsatte Ginny med höjd röst och skakade oroligt på huvudet.
-Ginny! Seriöst, jag är okej! sa jag och försökte lugna ner henne. Tillslut när jag berättat lite för henne om vad som hände så andades lugnt igen.
-Men varför gjorde han inget med dig? frågade Ginny sedan. Jag andades in och log osäkert.
-För att... Draco dök upp, sade jag snabbt. Jag lade märke till hur Ginny flinade stort.
-Malfoy? Verkligen? flinade hon.
-Mhm.
-Vänta, gillar han dig?? sade Ginny högt med en flirtig ton och flinade ännu större. Jag kände hur mina kinder blossade röda.
-Schh! Någon kan höra dig! väste jag och ökade farten.
-Nej, det gör han inte, svarade jag allvarligt när vi kommit upp för första trappan.
-Nehe, så varför rodnar du då? skrattade Ginny.
-Det gör jag inte! utbrast jag snabbt och kände hur mitt ansikte blev ännu varmare. Detta blev komplicerat.
-Hermione förnekar allt! sjöng Ginny med en dramatisk röst. Jag suckade.
-Dessutom, en slytherinelev kan inte tycka om en gryffindorelev, det vet du väl? fnyste jag och skakade på huvudet.
-Jaja.... men! Vänta! Har du inte hört om Lily Potter och Snape? sade Ginny hetsigt. Jag brast ut i skratt.
-Det låter ju som en härlig kombo... flinade jag.
-Nej, Harry sa att Lily och Snape var ju typ kära eller nåt... och, med dig och Malfoy, det är ju som att historien upprepar sig själv! kvittrade Ginny och klappade med händerna.
-Ehm? Usch. Ginny, för det förta så säger jag igen - Draco gillar inte mig, inte alls, och för det andra, jag gillar verkligen inte Draco, han är ju fortfarande fienden... sade jag tydligt och vände mig om mot Ginny som stod och ryckte i mig.
-Vad håller du på med Ginny? Men alltså bara för att.... jag blev avbruten av Ginny som viskade: "Vänd dig om".
Jag rynkade pannan och såg, mot min vilja, Draco och Goyle som var påväg upp för trappan.
-Vi var bara påväg till biblioteket... mumlade Draco med en besviken ton och knuffade till mig när han passerade oss.
-Hörde han det jag sa? väste jag och sprutade laser med min blick in i Ginnys ögon.
-Jag försökte få dig att sluta prata, sade Ginny irriterat och suckade. Vi fortsatte upp för trapporna, och jag släppte blicken från Dracos ryggtavla och hans tunga steg.

GLÖM INTE ATT RÖSTA: )

Tack för att ni läste. Kommentera gärna <33