En andra chans? M.G - UPPFÖLJARE

0.6

(emmas POV)
Jag släppte kramen och torkade bort tårarna som lagt sig som ett täcke under mina ögon.

-Men varför? frågade jag honom sen och pekade med mitt pekfinger först på Martinus och sedan på mig.

-För att... började han, jag älskar dig. Jag gör verkligen det, och jag bryr mig inte längre om det Adam skrev för asså...

Mer hann han inte säga innan jag avbröt honom.

- Adam? Vad har hann skrivit?! Frågade jag snabbt.

Martinus öppnade munnen för att svara innan några tjejer kom fram till honom och började skrika samtidigt som dom i ren panik tog fram sina mobiler.

Jag såg hur folkmassan av skrikande tjejer som vilken sekund som helst kunde svimma växte runt den lilla killen och avståndet mellan oss ökade.

Jag ställde mig på tå för att se över alla tjejer och gjorde ett litet lätt "call-me" tecken bredvid örat. Ett lätt skratt lämnade Martinus mun som svar.

Jag såg hur en vakt fick bryta sig emellan folksamlingen och in till Martinus. Precis då kom också Filippa ut från toaletten och hennes ögon blev snabbt stora som golfbollar.

- Vad är... började hon med munnen uppspärrad.
- Jag förklarar sen, sa jag snabbt och drog med mig henne tillbaka till köområdet som nu hade blivit lite tomt på grund av Martinus utanför toaletterna.

-
asså wtf denna boken blir bara sämre o sämre?!