Nobody knows - The Fooo fanfiction

Del 1 - köpa jordgubbar

15 kommentarer eller 30 votes för fortsättning på det här kapitlet.

Emelies perspektiv:

Ett år har gått, ett år som har varit helt fram och tillbaka för både min och Felix del. Ganska direkt efter bröllopet mellan pappa och Oscars mamma så flyttade vi in hos dem i deras hus inne i stan. Vi behöll huset på landet och hade det som sommarstuga. Jag och Felix bodde nu alltså både hemma hos mamma och pappa. Under det här året så hade jag hunnit släppa min första platta samt haft världens bästa tid tillsammans med Felix, min underbara pojkvän. Även mamma hade skaffat ny, det var en man från Portugal som hon hade dejtat under tiden hon hade varit borta förra sommaren. Alltså fick vi åka titt som tätt till Portugal till hans stora hus precis vid stranden. Nu låter det precis som att hela det här året har varit hur bra som helst men det har det inte, jag har helt tappat kontakten med Oscar, Ogge och Omar även fast de hänger här hemma hela tiden, vi pratade knappt med varandra längre. Sedan så har en hel del grejer hänt i både mitt och Felix förhållande samt i min vänskapskrets.

- EMELIE KAN DU OCH FELIX ÅKA PÅ ICA OCH HANDLA JORDGUBBAR TILL EFTERRÄTTEN? ropade pappa nerifrån, jag gav ifrån mig ett stön och slängde sedan en blick på Felix som låg bredvid mig i sängen. Han var så söt när han sov. Försiktigt placerade jag en puss på hans kind och sedan reste jag på mig. Här hemma hos pappa som vi nu bor hos två veckor i stöten så delade jag och Felix rum med varandra eftersom det inte fanns tillräckligt många rum i huset. Han hade sin del av rummet med hans säng och jag hade min del av rummet med min säng men så ofta som vi kunde så sov vi med varandra istället. Tur som det var så kunde vi låsa dörren till rummet så ingen kunde ta sig in. Det jag tyckte var ganska fuskigt var att Oscar hade fått sig ett eget rum samt min halvlillasyster, inte för att hon bodde där så mycket utan hon sov mest mellan pappa och Magdalena.

- JAG TÄNKER FAN I MIG INTE ÅKA OCH HANDLA MED DEN IDIOTEN. KAN DU INTE FRÅGA OSCAR ISTÄLLET? skrek jag till pappa samtidigt som jag drämde igen dörren till vårt rum och satte fart nerför trappan och in i köket. Det var svårt att hela tiden försöka få det att låta som att jag hatade Felix då jag älskade honom mest av allt.

- Emelie sluta upp med de där fasonerna. Du och Felix ska gå och handla punkt slut, sa pappa bestämt när jag satte mig på en av barstolarna nere i köket bredvid Oscar.

- Jag kan gå och handla själv, svarade jag buttert samtidigt som jag slängde en blick på Oscar som bara skakade på huvudet. Vi hade glidit ifrån varandra ganska mycket de senaste månaderna även fast vi bodde under samma tak. Han hade skaffat sig en flickvän som han spenderade väldigt mycket tid med och när han inte var med henne så var han med fansen eller i studion. Även jag hade ett väldigt hektiskt schema som bestod av massor av plugg, låtsas hata Felix, studioarbete samt komma på ursäkter för att slippa fredags och lördagsmiddagar hemma hos pappa.

- Jag vill att du och Felix gör det här tillsammans, sa pappa bestämt innan han började prata med Oscar. Här hemma så var Oscar den perfekta av oss tre, min pappa tyckte mer om honom än vad han tyckte om mig. Min ettåriga lillasyster Anja var också en gudagåva tyckte alla här hemma men inte jag, ärligt talat så hatade jag henne med mitt liv. Efter en stund orkade jag inte lyssna på varken Oscar eller pappa så jag bestämde mig för att gå upp till Felix igen.

- Hej älskling, sa han med hans hesa morgonröst när jag steg in igenom dörren till rummet.

- Kom, pappa vill att vi går ner på Ica och handlar jordgubbar till i kväll, sa jag samtidigt som jag slängde mig på sängen. Felix nickade och klädde på sig sina kläder som han hade haft dagen innan. När han hade klätt på sig så gick han ut ur rummet och betedde sig på samma sätt som jag gjort tidigare.

- DU KAN SLUTA FÖRSÖKA FÅ OSS ATT BLI VÄNNER FÖR DET KOMMER VI ALDRIG BLI IGEN, skrek Felix till pappa och sedan hörde jag hur han drämde igen ytterdörren bakom sig. Fort som blixten så sprang jag till fönstret och kollade på Felix som stod där utanför och tittade upp mot fönstret.

- Vart är pengarna? frågade jag irriterat när jag kom nerför trappan. Pappa höll fram en hundralapp som jag slet ur hans hand och sedan så stack jag ut på gatan där jag såg Felix stå med telefonen i handen. Jag låtsades fortfarande att vi bråkade så jag knuffade till honom så han ramlade ner på marken innan jag gick bortåt på gatan. Vi hade en överenskommelse att inom en radie på 1 kilometer från huset så skulle vi låtsas ogilla varandra och sedan utanför så fick vi göra lite som vi ville.

- Vad var det där bra för? frågade han när han hade kommit ikapp mig.

- Pappa tittade ut, mumlade jag samtidigt som jag ökade tempot på mina steg.

___________

Här är alltså första delen av första kapitlet av den här fanfictionen. Har ni inte läst everything has changed innan så kanske ni inte förstår varför allt är som det är så jag tipsar er att läsa den innan. Så om ni vill hänga med bättre och inte har läst den innan så gör det.

Fortsättningen på kapitlet kommer när jag antingen har fått 30 votes eller 15 kommentarer från 15 olika accounts.