Kapitel 1

60 3 0
                                    


Det var fortfarande två veckor kvar av sommarlovet när jag kom hem tillsammans med min familj från vår semester i Europa. Mamma hade mestadels suttit i samtal med den alviska populationen i Grekland och jag hade blivit lämnad att göra precis vad jag ville. Till skillnad från min tvillingbror, Frej, som älskade att vara i vattnet och ragga på tjejer (och killar) så valde jag att besöka alla sevärdheter som Grekland kunde visa mig. tro mig, det fanns en del. Men nu var vi tillbaka i vår alldeles egna palats i Norra delen av Washington State. Ni förstår, min mamma var Borgmästare över vår stad, Heimside, och vi bodde naturligtvis lite finare än alla andra på grund av det.

"Äntligen hemma" pustade Frej medans han kånkade sina väskor upp till sitt rum.

"Ja verkligen" Fyllde Åse i. "Du då vännen, är du inte glad över att få vara hemma igen?"

"Jovisst mamma" svarade jag och tog mina egna väskor in genom dörren. "Det är helt underbart." Jag fejkade ett leende och gick vidare upp till mitt eget rum.

"Kom ihåg att vi har ett Statsråd ikväll bara" ropade Åse efter oss när både jag och Frej försvann in genom våra dörrar.

Statsråd ja, det brukar sällan sluta väl. Med tanke på vilken tid det är på så sett så gissar jag att det mesta kommer att handla om den nya generationen varulvar som kommer att genomgå sin förvandling snart. Om några dagar om jag inte minns fel. Samtidigt så kommer de även att hitta sin mate i processen.

Det måste vara skönt att kunna bara få hitta någon sådär, någon som ödet redan valt ut åt dig. Som alv så finns det två vägar för mig, antingen blir jag människa, eller så får jag magi. Min familj har varit överhuvud för alverna i generationer och vi barn får en av två roller. Som överhuvud, eller som magisk konsult. Min mamma var människa och min moster var konsulten men de delade lika ansvar. Problemet var bara att endast den mänskliga kunde få barn av de två, annars skulle systemet falla isär. Det är förmodligen därför som min bror leker Casanova varje chans han får för om han vid får 18 års dag få magi, då börjar ansvaret.

Som ni hör så är allt verkligen komplicerat men vi har haft en kvinnlig hövding så länge jag kan minnas vilket leder till slutsatsen att det nog är Frej som utvecklar magi, och jag som blir hövding. Jag har två månader kvar innan vi vet säkert.

Jag lägger mig ner i sängen och stirrar upp i taket. Hur någon någonsin kommer att kunna se upp till mig kommer nog alltid att förbli en gåta. I skolan är jag the nobody, håller mig gärna för mig själv och sitter helst med mina böcker. Frej är den naturliga ledaren med sin starka säkra hållning och sitt handfasta sätt så skulle han bli en utmärkt ledare.

Suckande ställer jag mig upp och går fram till spegeln. Mitt sotsvarta hår hänger i lockar runt mitt ansikte, vanligtvis brukade jag ha håret uppsatt i en strikt knut men efter den här sommaren så har jag blivit mer självsäker och låtit den vara mer. Mina skogsgröna ögon är omgivna av täta svarta ögonfransar och den gula sommarklänningen som jag har på mig är helt emot vad jag brukade använda. Förra året hade jag en mer emo stil. Svart överallt, men Grekland visade mig att färg inte är så tokigt ändå. Jag drar en kam genom håret och ger mig själv en mental knuff. "Det kommer att gå bra" intalar mig själv. "Allt kommer gå alldeles utmärkt."

Tre timmar senare sitter jag på ett podium tillsammans med Frej och varulv stammens två söner, Balder och Tor. Framme vid talarstolen står Åse tillsammans med varulvarnas ledare Oden. Jag vågar knappt titta upp för det är så mycket folk, till skillnad från Frej som sitter med rak rygg och med en bestämd min i ansiktet.

"Slappna av syrran" Viskar han till mig. "Det är ju inte första gången vi sitter här."

Jag nickar men svarar inte för just då tar Åse till orda.

Valhalla highWhere stories live. Discover now