"Det var sista lådan" hör jag honom lyckligt yttra bakom mig där han ställer ner flyttkartongen vid sina fötter och stänger ytterdörren om oss.
Jag betraktar kaoset som uppstått på grund av alla kartonger som står placerade huller om buller över golvet och ler lyckligt för mig själv.
"Aj som fan!" hör jag Felix utbrista då han slår i tån på en av kartongerna i sin väg påväg mot mig och jag fnissar tyst och snirklar mig fram till honom och kysser hans panna.
"Jävla klumpeduns" yttrar jag roat och han skrattar lågt och drar in mig i famnen. "Din klumpeduns" yttrar han kärleksfullt och jag ler lyckligt och ser på våra ringar.
"Ja nu är du fast med mig" yttrar jag lugnt och han hummar instämmande "jag har prästen på kortnummer, det kanske går att ordna" yttrar han skämtsamt och jag spelar förnärmad och smäller till honom på axeln.
"Käften" yttrar jag skämtsamt och han skrattar lågt innan han kysser mig djupt. "Aldrig, nu är du min och jag är din" mumlar han lugnt och jag ler och hummar instämmande. "Precis som det ska vara" instämmer jag lugnt och han nickar och kysser min panna.
"Du kan väl beställa pizza så ska jag slänga lite saker?" yttrar han lugnt och jag lyfter lite på ögonbrynen.
"Vad ska du slänga?" frågar jag fundersamt och han ler svagt innan han lyfter upp min våg och hans gamla rakblad ur en av kartongerna.
"Vårt förflutna"
. . .
SLUT
Och vart tog jag vägen? Ja livet kom emellan...(William Spetz referens)
Nej men it's been bad, men nu är jag på banan igen! Saknat detta mer än allt!
