Dare to dream...

Kapitel 2

Det ringde ut och alla var vi lika snabbt uppe på fötterna. Våran matte lärare försökte ge oss en läxa men kunde inte över rösta ljudet av stolar som skötts in mot borden och det högljudda pratandet som brutit ut. Han gav upp och försvann snabbt ut ur klassrummet.

Jag samlade ihop mina saker, lade ned dem i väskan och gick ut i korridoren där de andra tjejerna stod och väntade på mig. Helena, Alice och Annie stod och pratade, det var bara Maggie som saknades. Vi hade bestämt oss för att ta en fika på stan innan vi alla skulle dra hem för att fixa oss inför festen.
"Var är Maggie", frågade jag när jag kom fram till tjejerna.
"Hon mådde inte så bra, hon sa att hon kanske möter oss senare", svarade Helena
"Hoppas hon är okej",sa Alice.
"Aa", svarade jag.
Vi begav oss mot skolans huvudentré för att ta bussen några stationer in mot city.
Plötsligt grep någon tag i min arm och nöp till.
"Ajjj!", tjöt jag.
Jag vände mig om och fick syn på att det var Annie. Jag var precis på väg att fråga vad fan hon höll på med när jag fick syn på mitt svar. Mot oss kom nämligen ett gäng på fyra killar ur trean gåendes. Där ibland ingen mindre än Connor him self. När våra grupper passerade varandra vände sig en av killarna, som jag tror hette Dylan, mot oss och ropade: "Ni kommer väll ikväll?"
Vi fortsatte gå mot dörren och jag ropade ett snabbt "absolut",som svar över axeln innan vi försvann ut på gården.

                                                                                          ***

Väl inne i stan gick vi direkt in på vårat favorit fik och slog oss ned vid vårt vanliga bord. Det var ett mysigt och modernt fik, ett typiskt ungdomsställe. Medans Alice och Helena beställde åt oss alla fortsatte jag och Annie att prata om kvällens fest. Vi pratade om våra förhoppningar och förväntningar och försökte förutspå vilka som skulle "hookup" under kvällens gång.

Det dröjde inte länge innan de andra tjejerna var tillbaka och vi kunde inleda vårt mysfika.
Efter en stund frågade Alice något som för ett ögonblick fick mig att haja till.
"Är det någon mer än jag som har märkt att Maggie har varit ganska... off.. lately?"
Det blev tyst ett ögonblick. Jag hade inte tänkt på det på det viset men nu när hon sa det så... Det här var inte första gången hon inte varit med.
"Jag tänkte på det när hon inte dök upp på senaste festen", svarade Annie.
Vad var det som hände? Varför var hon så off? Var det något vi hade gjort?
"Äsch det är säkert inget...", sa Helena men det var något i hennes röst som fick det att låta som om hon inte heller var så säker på att det hon just sagt var sannt.

Vi bytte snabbt samtalsämne, och Alice och Annie var snabbt igång med att prata igen. Själv kunde jag inte riktigt släppa de där frågorna och det verkade som om Helena var inne på samma spår, där hon satt tyst med blicken sänkt och lekte med sugröret till hennes lemonad.
Jag kände det på mig...någonting var fel.

När fikat var över splittrade vi på oss. Alla skulle hem till sig för att göra sig i ordning men vi bestämde oss för att komma till festen runt halv nio allihopa.
Hela vägen hem tänkte jag på Maggie. Jag kollade mobilen flera gånger för att se om hon hade skrivit något i våran gruppchatt, men det gav inget resultat. Helena hade också betett sig väldigt konstigt.. Undrar om hon visste något som hon inte delade med sig? Men varför?
Jag hoppades på att Maggie skulle dyka upp under kvällen så vi kunde få lite svar.. men just för tillfället kändes det väldigt osannolikt.