Hiding Behind The Lockers

Hiding Behind The Lockers - Prolog

Samma jävla dörr, tänker han när han öppnar skolporten.

Samma jävla korridor, tänker han när han går mot över det blanka, nyputsade golvet.

Samma jävla skåp.

Samma jävla bok.

Samma jävla lektion.

Samma jävla lärare.

Samma jävla klass.

Samma jä-

Ouch

Vadfan?.. tänker Adam när han plötsligt blir bländad av tiotals lampor och hans öron fylls av mumlande röster.
Han blinkar några gånger innan han inser att han ligger på golvet, mitt i skolkorridoren, framför alla. Han skyndar sig att ställa sig upp och borstar kvickt av lite damm från byxorna.
Plötsligt dyker ett par bruna ögon upp runt en hörna. Deras ögon möts snabbt och de går mot varandra.

"Eyy Adam!" ropar han samtidigt som Adam och killen kramas.
"Hej," var det enda Adam kunde få fram när luften pressades ut ur hans lungor av kramen.
"Ööh... Henke?" var han tvungen att säga för att Henrik skulle släppa kramen.
Henrik skrattade och slog till Adam lite lätt, som fick han att fnysa smått surt.
Han gjorde en gest mot skåpen, så de gick tillsammans mot sina skåp innan första lektionen.

Adam öppnade den röda skåpsdörren för att hänga av sin jeansjacka på kroken. Han gav en snabb skymt i spegeln och rättade snabbt till det blonda solblekta håret. Han kunde inte hjälpa att han plötsligt stirrade bakom sig själv. En lång figur som var tryckt mot skåpen på andra sidan korridoren, med en ännu längre  person som pressade sig mot henne. Det långa svarta håret var ruffsigt nu och den mörkgråa bandtröjan hade åkt upp lite så den silvriga navelpiercingen skymtade fram. Deras läppar kysste sliskigt varandra och det hördes stön då och då.

"Hrrm," harklade någon sig på hans högra sida.
Adam vände sig snabbt och såg att det bara var Lise, tjejen som oturligt nog hade fått skåpet under honom. "Förlåt," mumlade han och tog snabbt sitt anteckningsblock och pennskrin innan han stängde och låste skåpet.

Svenska, fan också tänkte han när han gick sida vid sida med Henke påväg mot sin första lektion.

Men han kunde inte koncentrera sig på deras skrivuppgift, det enda han kunde tänka på var den där tjejen upptryckt mot skåpen. Och om det hade varit han själv som pressade henne...