Unfaithful // Flixi pt 2

1

"Nej fast Felix vi har inte tid för shoppning nu," får Ogge fram där han står och byter blöja på John. Jag sitter placerad på toalettlocket bakom honom med Rebecka ätandes i famnen och jag suckar tyst och låter honom byta klart innan jag lyfter upp John i famnen.

"Felix lyssna, vi hinner knappt ha sex." yttrar han och lyfter upp John i famnen, placerar honom sedan på mitt bröst och tar Rebecka ifrån mig, byter hennes blöja också vilket går betydligt snabbare då hon bara kissat och ger henne sedan till mig igen innan han tar John i famnen och jag låter Rebecka äta från mitt bröst igen då hon gnyr som hon alltid gör när hon är trött och hungrig.

"Här hjärtat, nej inte där, bröstet är där.." mumlar jag ömt emot hennes tunna hår och vaggar henne ömt i min famn. Oscar går snart ut i badrummet och jag hör hur han gör iordning välling till John.

"Jag vet det Oscar. Men jag har haft jätteont i fiffi, och mina bröst har gjort så ont, hur hade du tänkt stimulera mig?" mumlar jag tyst trots att barnen inte förstår och lägger Rebecka i spjälsängen som just nu står placerad i vardagsrummet då Oscar och jag befinner oss i köket, största delen av tiden.

"Men bara för att din fitta gör ont betyder det inte att du inte kan suga av mig Felix, du är väl inte helt inkompetent?" Muttrar han och matar John med nappflaskan medan jag envist ser på honom.

"Prata inte så framför barnen." Ryter jag ifrån då jag inte vill att barnen ska börja prata så. "Varför inte!? Dem förstår ändå inte."

Jag suckar högljutt och bäddar även ned John i sin säng och drar med mig Oscar ut i trapphuset.

"Jag vill inte att barnen ska prata som du i framtiden Oscar. Jag vill att mina barn ska lära sig hyfs." Suckar jag irritetat och han fnyser och smäller till mig över kinden vilket får mig att rygga till.

"Säg inte åt mig hur jag ska uppfostra mina barn, säg inte att jag är ohyfsad. Du ska vara jävligt tacksam över att jag tar hand om er." Fräser han fram och försvinner in i lägenheten och jag sjunker ned på golvet med handen över kinden och tårar i ögonen.

"och du borde vara tacksam för att min kropp födde våra barn.."