"Straight killar brukar inte vara är"

342 4 0
                                    

Liams POV..

Jag vaknar upp med en sovande Louis i min famn. Han är så ömtålig och nästa gång jag tar med honom till krogen så kommer jag hålla bättre koll på honom. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om det hade hänt något med honom och det stör mig att jag var dum nog att inte tänka på det. 

"RiiiNNggggG" Vem kommer hem till någon annan på en lördags morgon? Av alla dagar i veckan. Aja.. Jag släpper taget om Louis och ger honom en liten puss på axeln innan jag går ner. När jag har kommit fram till ytterdörren så kollar jag först igenom utkikshålet. Och där står Harry konstigt nog och jag öppnar direkt.

"Hey buddy!" Säger jag och kramar om honom.

"Hey! I woke you up, right?" Frågar han och granskar mig. 

"Yes you did but it's alright" Svarar jag och ger honom ett leende. Jag gav honom en gest om att han skulle komma in och det gjorde han. 

"Sooo, did you sleep well?" Frågar han och sätter sig vid köks bordet medans jag tar fram frukost.

"Yep, How about you then?" Svarar jag medans jag hämtar tre glas.

"Good thanks" Säger han och tar lite juice.

"Is it something special you wanted to talk about or are you here to meet us?" Frågar jag honom för han ser ganska fundersam ut. 

"Both, I think" Svarar han vilket får mig att genast sätta mig ner bredvid honom på lång sidan.

"Do you want to tell for the both of us or just one of us?" Frågar jag intresserat.

"Only you" Svarar han. Jag nickar som ett 'okay'.

"You know that I like you both like my friends and everything but, because of the thing with Louis phone and stuff made me think of that you are the only real friend I have here. And I actually need your help with one thing and you can say no if you want to but.." Harry blev avbruten av att Louis kom ner till oss i köket.

"Why are you here?" Frågar Louis irriterat och går för att sätta sig på diskbänken.

"To meet my friend" Svarar Harry ännu mer irriterat. Och jag kan se hur det tog emot för Louis att höra det.

"Right then.. I'll go get my stuff.. see ya" Säger han och hoppar ner från diskbänken.

"Why?" Frågar jag honom.

"Because" Säger han och går upp.

"Sorry for that" Säger jag till Harry och lägger min hand på Harrys som en vänlighetsgest.

"It's okay" Säger han och ger mig ett snett leende.

"Soo, You needed help right?" Säger jag med ett leende och han nickar.

"I'm going to pick up some money from a old friend to my father on my way home.. And I need you to pretend that you are my boyfriend" Säger han med ett nervöst leende vilket får mig att skratta.

"Okay but why would you need a boyfriend?" Frågar jag honom med ett stort leende dansandes på mina läppar.

"Because he has a gay bar and I can't get in without kissing a boy.. stupid rule, right?.. Anyways, I don't want to kiss a random person" svarar han.

"This sounds wrong but I think we need to practice because it needs to look real, right?" Säger jag frågande och han svarar med att nicka.  Jag tar ett djupt andetag och sen andas jag ut.

"Are you nervous? It's just a little kiss and nothing big" Säger han med ett roat leende. Louis kommer ner för trappan.

"Vart är mina kläder?" Frågar han surt.

Love is hard! = Larry Stylinson <3Where stories live. Discover now