Harry Potter next generation 2

Kap 7. Flashback

(Lilys perspektiv)

Jag vaknade upp och hade en oerhörd smärta i mitt bakhuvud.
Jag tittade mig förvånat omkring och försökte gnugga sömnen ur ögonen för att kunna komma på vart jag var.
Då kom jag på det.
Jag var i sjukflygen.
Men varför?
Jag satt och funderade en stund innan jag kom ihåg allt som hade hänt igår när jag var med Scorpius i Hogsmeade.

(Flashback)

Jag och Scorpius gick in på det lilla, mysiga, romantiska caféet efter att ha gått i ca femton minuter.
Det doftade nybakat bullar när vi steg in.
Så fort vi hade öppnat dörren till caféet så möttes vi av den där härliga doften som gjorde att mitt hjärta tog flera glädje skutt. Jag och Scorpius var på dejt och James skulle inte kunna komma hit och förstöra det!
Den tanken gjorde mig sjukt glad.
Jag älskar Scorpius oavsett vad James, pappa eller någon annan säger. Pappa har dock slutat att vara jobbigt för han har tydligen insett, efter att mamma argt har skickat upp honom på deras sovrum flera gånger, att jag inte kommer att ändra mina känslor vad än han säger så istället har han accepterat Scorpius men också sagt att om han gör mig illa det minsta lilla så kommer han att ångra att han ens föddes... Men isåfall så skulle jag inte tillåta pappa att göra något. Även om Scorpius skulle ha sårat mig så älskar jag honom och respekterar honom som person. Vad som än händer!

Vi gick in och satte oss vid ett av dom söta små borden.
"Vad vill du ha?" Frågade Scorpius när vi hade satt oss.
"Vet inte riktigt, vad kostar allt?" Frågade jag.
"Bry dig inte om vad någonting kostar, jag betalar allt!" Sa han.
"Är du säker? Jag kan betala mitt eget så slipper du" sa jag lite osäkert.
"Snälla låt mig få vara en gentleman och betala den fina damens fika" sa han i en löjlig ton.
"Okej då, men då kan jag bjuda nästa gång!" Sa ja och skrattade.
"Men vad vill du ha då?" Frågade han sedan.
"Jag skulle vilja ha den där hjärtformad bakelsen med smält choklad i och rosa glasyr och gulligt strössel på" sa jag då jag inte kom på vad den hette.
"Okej och att dricka?" Sa han sedan.
"En honungsöl, tack" sa jag och log. Han är så snäll och så fin. Åh, jag älskar Scorpius så mycket. Mer än vad någon person någonsin skulle kunna föreställa sig.
"Då så, är strax tillbaka" sa Scorpius och gick fram till disken.
Det var ingen kö så det gick rätt så snabbt och efter två minuter så var han tillbaka med två stycken tallrikar, en i respektive hand, på den ena så låg min hjärtbakelse och på den andra låg det en ganska stor chokladkaka som hade en höjd på typ 7cm. Haha, jag vet ju att han älskar kakor men trodde inte att han skulle beställa den där! Eller jo, innerst inne visste jag nog det...
"Jag ska gå och hämta drickan bara, fick inte med mig allt på en gång" sa Scorpius och log sitt underbara leende.
Han ställde ner tallrikarna och gick sedan och hämtade drickan.
"Tack så mycket men du hade inte behövt betala" sa jag och tog lite av min honungsöl.
"Men jag vill betala för dig för att jag älskar dig Lily, jag gör verkligen det" sa han och jag log samtidigt som jag kände att jag rodnade.
"Du är så söt när du rodnar" sa han sedan.
Vi satt där och pratade. Åt våra bakelser. Drack våran honungsöl. Kysstes några gånger. Höll varandra i händerna. Det var så underbart. Som i en dröm. Men självklart så skulle min underbara verklighet som känts som en dröm så kommer ju den här delen där drömmen blir till en mardröm.

Det finns alltid, hur jag än försöker, en person som vill göra mitt liv till ett helvete och inte tycker att jag är värd att leva. Denna person heter Kate Adams. Och är en elak satmara som bara bryr sig om sig själv. Hon bryr sig inte om hur hennes vänner (följeslagare) är som personer, det ända viktiga är att dom ska vara rika och populära, men dom får absolut inte vara populärare än henne själv. Då kommer hon göra deras liv till ett värre helvete än vad hon gör mitt till.
Jag har nämligen en sak som hon vill ha men aldrig kommer att få.
Scorpius.
Hon är kär i Scorpius eftersom att han har massor av pengar och hans pappa är högt uppsatt i samhället och har massor av bra kontakter.
Man kan ju tycka att hon borde vilja bli vän med mig då min pappa är Harry Potter, men nej, så länge som jag är tillsammans med Scorpius så ska hon förstöra mitt liv totalt.
Jag är inte ens förvånad över vad hon gjorde mot mig som gjorde att jag hamnade här i sjukhusflygen. Jag ska berätta vad som hände!

Så jag och Scorpius hade haft det helt underbart på vår dejt. Sedan så skulle vi gå tillbaka till Hogwarts.
Men först så skulle Scorpius tydligen gå in och hämta någonting på posten men jag fick inte följa med in för det var en överraskning och han visste inte om det var inslagen eller ej då dom skickade den med posten.
Men så han gick in och jag gick bort till gräsmattan med lite gamla blommor och massor av bruna löv i gräset. Gräsmattan låg precis bredvid posthuset så jag satte mig där för att vänta på Scorpius.
Då kom någon med Hogwartsklädnad bakom mig. Jag kunde se det på skuggan. Jag vände mig om för att kolla om det var Scorpius som redan var tillbaka men nej, självklart så var det den person som jag minst av allt i världen ville vara ensam med. Kate Adams.
Hon tittade på mig med hat i blicken och drog sedan fram sin stav som hon riktade mot mig.
"Silencio" sa hon. Jag pustade ut lite. Jag trodde hon skulle använda crucio eller något liknande.
Men att pusta ut var det alldeles för.
Hon puttade ner mig så att jag låg ner på marken, drog fram min stav ur min klädnad och kastade den sedan i väggen så att den hamnade utom räckhåll för mig och jag kunde höra hur den spräcktes. Fint hon hade just gjort så att min stav hade massor av sprickor i sig.
Hon drog fram något ur fickan. Först såg jag inte vad det var, men jag insåg nästan direkt vad det var. En kniv.
Skulle hon på fullaste allvar döda mig nu eller? Inte ens hon trodde jag skulle kunna göra något sådant.
Jag hade fel men jag önskar ändå att jag hade haft rätt. Då hade jag sluppit känslan.
Hon drog fram min högerarm och kavlade upp klädnaden. Hon stack in kniven i mitt skin och gjorde massor av hack. Det gjorde så ont att jag bara ville dö. Jag grät massor och skrek, eller ja, jag försökte skrika men eftersom att hon använt Silencio mot mig så fick jag inte fram ett enda ord. Så jag kunde inte skrika på hjälp heller.
Hon skrev någonting i min arm verkade det som.
"Så, nu har du något som matchar din smutsskalle till faster!" Sa hon när hon var klar. Jag antog att hon menade ärret som faster Hermione har på sin arm. Pappa har berättat hur hon fick det och mamma gråter varje gång.
Jag lyfte på min arm och förde den framför ögonen så att jag kunde läsa det. Jag hade förlorat mycket blod och var nu väldigt svag i hela kroppen.
Lämna min man ifred
Det var vad Kate hade ristat in på min arm.
Jag var mycket svag och allt snurrade just nu runt.
Det enda jag kunde se tydligt innan jag tuppade av var att hon reste sig upp, sparkade mig i huvudet och lämnade mig sedan där helt avtuppad i en stor blodpöl på marken.
Sedan var allting svart

(End of flashback)

Så nu satt jag här i sjukflygen och hade jätteont i mitt huvud efter sparken som Kate gav mig igår.
Jag vet inte hur jag kom hit. Men det får jag ta reda på någon annan gång.
Just nu vill jag bara somna igen. Jag är jättetrött faktiskt..

Så det var det kapitlet.
Jättekort jag vet.
Jättetrist jag vet.
Men det var ju iallafall något.
Inte kollat igenom kapitlet så säkert massor av stavfel😂😅😅
Aja ska sova nu för är trött...😂✋🏼
Men det var väll allt för nu..?

Bye!

Alva💗