Del 17

459 27 1
                                    

ROXYS PERSPEKTIV
Jag fortsatte att slå till Alex. Jag blev så arg när jag fick reda på att han hade skadat Sarah. Jag har inte känt henne så länge men hon är fortfarande min vän. Något hade tagit över mig för jag kunde inte sluta slå till honom. Jag hörde någon ropa mitt namn flera gånger men jag ignorerade bara det. Jag skulle slå till honom igen när jag såg att mina klor var ute. Jag kollade ner på mitt halsband och den lyste rött istället för lila. "Vad är de som händer med mig?" "Varför har jag en känsla att jag bara vill slå till någon, till och med döda." Mina händer var dränkta i blod. Jag var fortfarande arg och kunde inte lugna ner mig. Jag hörde någon ropa mitt namn igen och kände igen rösten. Det var Jack. Han kom springandes mot mig och hjälpte mig upp från Alex. Jag kollade ner på Alex och han rörde inte sig och jag kunde inte heller höra hans hjärta dunka.

- Jag dödade honom... ,Sa jag tyst.

Jack sa inget utan la sina armar runt min midja och kramade om mig. Jag la inte mina händer runt honom för jag ville inte att han skulle få blod på sig. Jack släppte inte mig och jag började lugna ner mig. Jag blundade en liten stund tills jag hörde ett ljud. Jag gick snabbt bort från Jack och kollade runt. Jag såg något röra sig bakom ett träd och jag började sakta gå mot trädet. Ljudet blev högre och högre ju närmre jag kom. Figuren som var bakom trädet började springa men innan figuren hann springa 1 meter så hoppade jag på den. Eller ska jag säga han. Killen såg ut att vara 18-19 år. Han hade blont hår och mörka blåa ögon. Jag var över honom och höll hans armar, jag kunde känna att han hade mycket muskler. Han log helt plötsligt mot mig och wow.. Hans tänder var helt raka och han hade perfekta käkben. Jag märkte sen att jag var över honom och gick snabbt upp.

- Vem är du? Frågade jag.

Han reste sig upp och kollade in i mina ögon.

- Känner du verkligen inte igen mig? Frågade han lite förvånat.
- Borde jag?
- Nä, strunt i det bara.... ,sa han lite tyst denna gången.
- Vad heter du? Frågade jag.
- Rick ,svarade han.
- Jag heter Roxy, sa jag.
- Jag vet
- Va? Frågade jag förvirrat.

- Jag skulle aldrig glömma ditt namn....aldrig... Mumlade han lite för sig själv men jag hörde de. Jag skulle precis fråga vad han menade men blev avbruten av att Jack kom fram till oss med Sarah på hans armar.

- Vi borde ta henne till sjukhuset, sa han.

Jag nickade och kollade på Rick. Han log lite och sedan vändes hans blick till Jack.

- Vem är du? Frågade Jack lite kallt.
- Rick, Roxys..vän, sa han.
- Jack, sa Jack.
- Jag såg vad som hände, sa Rick lite tyst.
- Jag kan hjälpa henne, jag bor nära. Sa han.

Jack och jag nickade och vi började gå med Rick till hans bil som var parkerad utanför skogen. Jag satte mig i baksätet och la Sarahs huvud på mina ben medan hon låg. Jack satte sig i framsätet och Rick började sedan köra mot sitt hus. När vi var framme så bar vi in Sarah och la ner henne på soffan. Rick gick in till ett rum för att hämta något. Medan jag väntade på honom så kollade jag runt i huset. Rick bodde själv och hans hus var väldig mysigt, det var inte för stort eller för litet. Det fanns olika foton/tavlor sån hängde på väggarna och var på hyllorna. Jag stannade framför en hylla och tog ett foto dom hade fångat min blick. Det var en bild på en man och ett barn. Barnet hade blont hår och samma ögon som Rick så jag antog att det nog var han på bilden. Jag kollade på mannen i fotot och frös till. "Nej." "Det kan inte vara sant". Jag tappade fotot och glaset från ramen krossades. Mannen på bilden. Det var min pappa.

The Magic Black WolfDär berättelser lever. Upptäck nu