Trehundrasextiofem dagar från och med nu

Kapitel sju

Jag stirrar ner på mina fläckiga tights, Löpartights för att vara exakt, och suckar. De hade jag ju kunnat använda imorgon också egentligen, om jag bara inte hade sprungit ner med halva benet i en lerpöl utanför mitt hus.
Jag är så trött på att känna måsten. Att träna, det har blivit något som stänger mig ute från skolan och all stress. Just det, om du har läst/sett cirkeln vet du ju att skolan är en ondskans plats... Haha! Nejdå, där överdrev jag lite.
Jag börjar knyta upp skosnörena på skorna och faller bakåt pladask ner på rumpan i gräset, drar in den kalla luften och suckar högt för mig själv.
Detta är egentligen en bra dag. En riktigt bra dag! Jag hade planerat att ta en springtur (check) i min egna takt, för att sedan ta en låång dusch och efter det känna att det är okej att äta vad jag vill till lunch. Det är Heaven för mig iallafall! Att äta och känna att, ja detta är ju egentligen okej, jag förtjänar det!
Efter det, ta fram mina kläder jag ska ha på mig, och sminka mig.
Min kusin fyller år idag, så det blir kalas för fulla muggar. Där bjuds såklart på middag, godis och självfallet på tårta eller liknande. Det kommer bli gott, men jag måste ta det lite lugnt med sötsaker efter det. Det har faktiskt varit en del "kalas" där jag tillåtit mig själv att äta det senaste. Men det måste ju vara okej eller?
Jag lägger mig ner i det kalla fuktiga gräset och börjar göra situps. Trettio stycken. Sedan gör jag tjugofem squats. Där efter är jag klar för att gå in och duscha. Jag tar med mig alla mina krämer och tvålar som jag vill använda från mitt rum in i badrummet och tar av mina svettiga träningskläder som nu även börjat lukta. Jag plockar fram en stor fluffig handduk och lägger den på toalettlocket.
Precis när jag satt min första fot i duschen så kommer jag på att jag inte satt på någon musik. Musik är ju ett måste för att få just den där rätta känslan av sin "duschterapi" som jag brukar kalla det. Kallt eller varmt vatten, spelar ingen roll så länge du har "obegränsat" med tid och musik som man kan sjunga med till.
Jag sätter på sweden top 50 på shuffle och börjar direkt nynna med när jag hör att det är låten Heroes med Måns Zelmerlöw. Jag har faktiskt aldrig riktigt gillat honom, men kände att det funkade idag. Jag är på tillräckligt bra humör för att lyssna på vad som helst, nästan.
Jag schamponerar in mig och ser till att jag är skinande ren och rakar till och med benen, fast än att jag vet att ingen kommer att få se dem bara, och kliver sedan ur duschen för att mysa in mig i min handduk.
Det är så konstigt det här med känslan. Hade detta varit en vanlig måndagsmorgon innan skolan hade jag mått dåligt om jag stod här och gjort alla dessa saker jag precis gjort, medan just nu, en underbar lördag efter påsk, känns det helt underbart! Tänk om jag kunde känna såhär varje dag, eller är det omöjligt? Okej kanske inte varje dag, men fem dagar i veckan! Hade inte det funkat?
Jag sätter mig på toalettlocket, fortfarande invirad i min handduk, och smörjer in mina ben med lotion från The Body Shop och höjer volymen på mobilen. Jag inser nu att jag inte är hungrig, fast än att det var över tre timmar sedan jag åt, och att jag precis tränat. Kan man inte äta ändå bara för att det är gott?
Jag drar på mig mina "kalaskläder" vilket innebär en helsvart kjol från Top Shop som går halvvägs ner till knäna, ett par strumpbyxor och en röd långärmad spetströja som antagligen kommer från Monki eller något men som köptes för några år sedan och blivit bortglömd ett tag.
Efter det så går jag ut i köket. Tyvärr så står där står min lillasyster Ellen.
"Hej Märta, vad ska du göra?" Säger hon och ler mot mig. Hon är fyra år yngre än mig och är alltid såhär klängig, speciellt när det är dags för mig att ta något att äta.
"Inget" säger jag och går in i ett av skåpen för att ta fram en skål och ett paket flingor.
"Det ser inte ut som inget" säger hon, och sätter sig på golvet i dörröppningen som om att jag borde förstå något hon inte sagt.
Jag orkar inte föra någon diskussion med henne, utan häller upp flingorna och lite yoghurt i min skål och hoppar över henne för att stänga in mig på rummet.
Jag tar upp mobilen med min högerhand samtidigt som jag tar en tugga med den andra och tappar plötsligt skeden. Vafan?
Jag går in på min Instagram för att kolla att jag sett rätt. Ja, en kille som heter Ludvig har börjat följa mig, och om jag sett rätt på hans bilder så är det just han som bor här i närheten. Du vet, han som är blond och jä-hääävligt snygg? Jag vet inte vad jag ska göra! Följa tillbaka? Nej, jag väntar lite.
Jag lägger ifrån mig mobilen och böjer ögonfransarna och sminkar mig med mascara. När jag är nöjd går jag in på mobilen igen för att kolla på "mina följare" och ser att jag har lika många följare som jag hade igår. Vänta, vad blev fel? Jag skrollar igenom alla personer som följer mig, men hittar honom inte. Fan, han har unfollowat mig. Vad betyder det här? Har han sökt upp mig och råkat följa mig när han kollat mitt flöde? Eller driver han eller hans kompisar med mig? Kanske vill han bara ha följare!?

//Hej! Tänkte börja med att säga att jag skriver på mobilen, och antar att jag missar lite stavfel och kanske skriver lite osammanhängande ibland.. Haha! Snälla kommentera allt du ser och känner! Positiv och negativ kritik är välkommen!
Ha en underbar fredag!
Kram❤️