Säg inte nej *On hold/Will not be updated*(boyxboy)

Kapitel 8

Kims pov

När jag vaknar känner jag hur huvudet bultar och kroppen vägrar att röra på sig. Jag kollar runt i det lilla rummet men Casper syns inte till och jag suckar av lättnad, hoppas de släppt honom.

Plötsligt öppnas dörren och Mosef stiger in med en yngre man bakom honom. Han ser ut att vara i 25-30 års åldern för att vara exakt.

-Kim jag vill att du säger hej till din nya chef, Leonidas
Leonidas gick långsamt förbi Mosef och satte sig på huk framför mig.
-Du är söt... jag kan faktiskt ha lite kul med den här Mosef
Mosef log stolt och lutade sig mot dörrkarmen. Leonidas ställde sig upp och hämtade en sak som jag inte kunde utskilja i mörkret men jag fick reda på det efter bara någon sekund.
Han satte på mig ett halsband med ett koppel på... jag var helt fast.

***
När Leonidas äntligen sa att jag fick vila efter att han visat upp mig för alla sina kollegor så fick jag inte ett glas med vatten utan en skål med vatten, nere på golvet.Var jag hans hund?
-Leoni...
-Du ska fortfarande säga mästare eller något i den stilen! avbröt han mig.
-Ehh... mästare, varför måste jag ha på mig de här "kläderna"?
Han kollade på mig granskande och bara ryckte på axlarna. kläderna som han valt var inte särskilt varma eller sköna. Det var en svart, tajt magtröja utan ärmar och ett par svarta, tajta boxer liknande shorts.

När Leonidas lämnade rummet så passade jag på att ställa mig upp och leta igenom rummet.
Det var inte mycket saker där inne, men i det läder inklädda skrivbordet fanns det massor utav dokument. Men innan jag han gå tillbaka så smälldes dörren upp...

Caspers pov
När jag vaknar så känner jag hur en våt handduk ligger över min panna och min mamma sitter bredvid sängen.
-Mamma, ha, har du sett Kim?
-Va? Äsch bry dig inte om det, hur mår du?
-Me, men Kim... Försökte jag men min mamma bara fortsatte att babbla på om allt som hänt.

***
Klockan 23 på kvällen så tog jag nervöst upp luren då jag inte riktigt visste vad jag skulle säga till polisen. Jag knappade skakande in numret och klickade på ring.
-Hej, det här är polisen, vad kan jag stå till tjänst med?
-De, det är Casper Magnusson, jag vill meddela en kidnappning på Kim, son till...

***

3 timmar senare
-Jag är allvarlig, jag säger sanningen
-Sluta babbla och säg mig vart du bor din bus ringare

Jag la snabbt på och lade ner luren, hur kan de inte tänka på att spåra samtalet, vad tänker de med?