Evan har många gånger hört sin mormors berättelser om en magisk spegel som kunde ta med någon till en annan värld. Enligt hans mormor kunde man ta sig till kunskapens skattkammare under en fullmånenatt. Alla världens böcker samlade i en egen dimensi...
Rất tiếc! Hình ảnh này không tuân theo hướng dẫn nội dung. Để tiếp tục đăng tải, vui lòng xóa hoặc tải lên một hình ảnh khác.
Lukten av gamla saker och damm låg tät i luften. En ryamatta såg ut att innehålla en egen biotop av spindelväv, medan gamla möbler såg ut som deformerade spöken under sina lakan. Evan gläntade försiktigt på locket till en kista som såg uråldrig ut och kikade ner på en teservis. Det var otroligt vad mycket saker hans mormor lyckats samla, men hon hade förstås varit lite av en äventyrare. Morfar lika så. De hade nog varit över hela världen under sin livstid. Allt utom Antarktis och Shetlandsöarna brukade hans mormor skämtsamt säga. Det skulle inte förvåna honom om det stämde.
Ljudet av steg från trappan fick honom att titta upp. Hålet till trappan var som en gyllene fyrkant då solen sken in våningen under. Skuggor dansade över taket innan Gemma stack upp huvudet. Hon såg sig om för ett ögonblick innan hon fick syn på honom. ”Hur går det?” undrade hon. Evan suckade. ”Bra, men jag tror inte att mormor städat här på trettio år... minst.”
Gemma kom upp på vinden och kisade i det skumma ljuset. Det fanns glödlampor i taket, men mot solskenet på nedre våningen var det nog ändå ganska mörkt.
”Hittat något spännande?” undrade hon. Evan gjorde en gest mot kistan han kikat i. ”Teservisen i kistan ser ut att vara äkta hantverk från Kina. Sedan tror jag att jag hittat en persisk matta... Statyn där borta är nog från Grekland.” Evan pekade på det han hittat medan Gemma intresserat såg på det han visade.
”Hur går det där nere då?” undrade han. Gemma nickade. ”Garderoberna i sovrummet är tömda. Jag har sorterat i återvinning, secondhand och lite småsaker som jag vill behålla själv eller som jag tror att andra skulle vilja ha. En pälskappa och ett par skinnstövlar åt mamma bland annat. Sedan ska jag ge mig i kast med byrån i gästrummet, men jag behöver nog en skyffel till alla smycken”, Gemma skrattade till och skakade på huvudet, ”Mormor var nog lite av en skata. Allt som glittrade och glänste tyckte hon om, men ändå var hon inte förtjust i att ha något av det på sig. Hon tyckte att det var i vägen.” Gemma himlade med ögonen och Evan log brett. Mormor hade alltid tyckt om fina saker. Inte konstigt att de hade ett hus fullt med prylar att ta hand om.
”Hur som helst”, fortsatte Gemma, ”sovrummet är nog färdigt för dig att flytta in i, om du nu vill bo i mormor och morfars gamla sovrum förstås.”
Evan nickade medan han tänkte på saken. Att ta över mormors hus kändes lite märkligt. Dels ville han ändra allt och göra det till sitt, men dels ville han spara så mycket som möjligt för att bevara minnet av mormor och morfar. För tillfället bodde han i gästrummet, men han var inte säker på om han ville göra det till sitt rum.
Gemma gick ner igen för att fortsätta med sitt projekt medan Evan såg sig om för att se vad han skulle ta tag i här näst. Han behövde inte köpa saker till huset i alla fall. Mormor hade samlat minst tre uppsättningar av nästan allt. Soffgruppen som stod nära trappan funderade han på att byta den som stod i vardagsrummet mot och servisen i kistan skulle nog se fin ut i vitrinskåpet i köket.
