Where Do Broken Hearts Go?

Kapitel 4

Jag vakande av ett snyftande ljud som kom från mitt rum, jag satte mig upp och kollade runt i rummet och fick syn på mamma som satt på golvet med min dagbok öppen och läste ur den... uh oh jag måste ha råkat somna med den i handen så den låg på golvet. Hon såg att jag var vaken så hon reste sig upp och gick mot min säng och satte sig ned bredvid mig, hennes tårar rann ner från hennes kind. Gud det sårar att se mamma ledsen..

''Nathalie varför har du inte berättat något?'' sa hon och snyftade medans hon gav mig min dagbok och pekade på en textremsa jag skrev för flera år sedan.

''Jag har försökt i flera år men du har aldrig lyssnat på mig mamma'' sa jag och tog boken från henne och kollade ner på den. Hon suckade djupt och slöt sina ögon för att hålla in de nykommande tårarna.

''Förlåt Nathalie, jag visste inte och jag är en sån dålig mamma som inte har märkt det och bara skjutit undan dig''

''Du är ingen dålig mamma, mamma. Det är inte lätt att ha koll på 8 barn'' sa jag och log mot henne lite lätt.

''Men att veta nu att sin äldsta dotter inte får tillräckligt kärlek av sin bror är hemskt, hur kan jag inte ha märkt det'' sa hon och brast ut i tårar, jag kröp närmare henne och kramade om henne och lät några av mina egna tårar falla lätt på hennes axel. Jag började förklara att jag åker till en psykolog varje onsdag och att pappa och Dan vet om det, och att det är p.g.a Louis och ingen annan, och allt om att han bryr sig mer om alla andra syskon än mig. Hon lugnade sig lite och erbjöd sig att hämta Louis så vi alla kunde reda ut detta.

''Nej mamma! jag vill inte att han ska få reda på detta snälla'' sa jag och drog tillbaka henne ner i sängen.

''Men han måste få reda på vad som händer Nathalie, förr eller senare''

''Jag tar dagen som den kommer, men snälla säg inget jag vill inte de'' sa jag medans tårarna rann ner för min kind. Hon suckade stort och efter ett tag gick hon med på att inte säga något till någon och att låstas som ingenting har hänt. Mamma gick ner igen till de andra för att lämna mig så jag kunde byta om. Jag tog fram mitt block där jag har mina sång texter i , jag skriver ibland sånger för att kunna få ut min smärta genom låt texter.

'' Counted all my mistakes and there's only one

Standing up on a list of the things I've done

All the rest of my crimes don't come close

To the look on your face when i let you go.

So i built you a house from a broken home

Then i wrote you a song with the words you spoke

Yeah, it took me some time but i figured it out

How to fix up a heart that i let down''