Lived

58 4 0
                                    

~Sannas perspektiv~
Jag borde gå ut och ta lite luft, jag sätter på mig en svart kofta. Och mina vita jeans, och min vita/rosa Air Max. Jag säger till killarna, och dem sitter kvar och spelar Xbox. Jag går ut och träffas av den, varma sommar luften. Jag fortsätter gå, tills jag kommer fram till en park.Och jag sätter mig på en bänk, och jag börjar sjunga på Dumbstruck.
I can't say they stole the stars
And put them in your eyes girl
I can't say you stopped my heart
And I need CPR
Can't really say I want you for my birthday
I've already gone through every cliché
Whatcha say when you fall in love
Words are never enough
It's all been done
It's all been said before
I gotta look for ways
To strike the perfect chord
Gotta go against the flow
Break the mold
But how am I supposed
To think it up
When I'm dumb-du-dumbstruck. När jag ska fortsätta hör jag ett par steg bakom mig,och någon tar tag i mina händer. När jag vänder mig om är det en, kille som var blond. Och han verkade full, och med han var ingen annan en full Filippa.
-men är detta inte det lilla Sanna, säger hon drygt.
Jag bara stirrar på henne, hon hade en flaska i handen. Och hon kunde göra vad som helst just nu, när jag skulle blunda känner jag glaset mot mitt huvud. Och hur jag föll mot marken, och blir knä svag. Jag känner något som kvider på mina båda ben och armar.och ja allt blir svart. Vart är jag? Allt e svart och jag kan varken se eller höra eller gå.

"Det är nu jag kommit till, det stället man kommer till när man lämnar värden och utan. Mina underbara vänner, dom kanske är ute och letar efter. Eller så har dom redan hittat mig, medvetslös och bara gråter över mig. Och det är jag hoppas dem inte gör livet ut, jag vill att dem fortsätter utan mig. Hur mycket än jag saknar dem,

~Oscars perspektiv~
Sanna hade inte kommit hem på 2timmar, så jag och killarna blev oroliga. Vi gick alla till den parken där vi brukar vara, och vi ser en person ligga under en bänk. Man ser inte person så bra men man ser att det är en tjej, och man kan inte se ifall hon var medvetslös eller levde. Vi gick fram och det var ingen annan en Sanna, hon var blek över hela kroppen. Hennes byxor vad uppskurna, och hon hade skär sår på handleden. Och hon hade blod som
rann ner för huvudet på henne, Omar satte sig på marken bredvid henne. Och grät som aldrig för har gjort,
~Omars perspektiv~
Där dä där låg Sanna, hur kan någon bara göra så här. Jag blev knäsvag av att se henne, medvetslös och jag satte mig bredvid henne. Och bara grät, Felix och Ogge bara stod. Med tårarna ner för kinderna, Oscar hade röd sprängda ögon. Och han bara skrek, och grät.
Ogge tog fram hans mobil och ringde Katia.

Ogge=Og Katia=K)
K: hej!
Det är Katia.
OG: hej Katia, Sanna är svårt skadad. Och är medvetslös, skulle du kunna åka hit och köra upp oss till sjukhuset.
K: jag kommer genast,man hörde stressen, och gråten som var påväg i hennes hals.
~Ogges perspektiv~
Jag ringde en ambulans, som fick köra Sanna till sjukhuset. Och en person fick ju följa med, och det blev Omar. När Katia hade kommit, körde hon med full
Fart. Hon hade mascara under ögonen, hon hade gråtit. Katia och Sanna var BFF, och twinz de var som systrar. Oscar bara grät, han var den enda som grät. När han började gråta, börja Katia med, när vi var framme fick vi vänta i ett väntrum. Där Omar satt, med blicken rakt i en vit väg. Han var sönder gråten, och när någon bröt ihop. Det blev detsamma med det andra,
Nu fick vi tid att titta hur Sanna var Jag och Felix, gick tillsammans. Hon bara låg där i en sjukhus klänning, och hon hade massa apparater. Och sladdar i sig, Felix började gråta.

~Felixs perspektiv~
Att se en person, som betyder mycket bara ligga där. Fick en att gråta, jag tig tag i hennes hand och viska "lämna inte oss snälla vi behöver dig"
Sedan gick vi ut till dem andra. Nu var det Oscars tur.

~Oscars perspektiv~
Jag gick sakta in, hon bara låg där utan att röra någon kroppsdel. Nu föll allt att se henne ligga där, nästan död var det värsta. Just nu hatar jag mitt liv, jag vill vara nära Sanna. Hela tiden, hon är inte med mig just nu. Jag skulle göra vad som helst, för att få henne vid liv.
Jag kysste hennes kind, och gick tillbaka till killarna. Nu var det Omar och Katias tur,
~Omar & Katias perspektiv~
Att se henne ligga där fick oss bli svaga, hon var vår underbara obeskrivliga syster. När vi står där och vi både och kramar hennes hand, så händer det.
Maskinen som höll henne vid liv börjar pippa och den går till "Noll"
Omar börjar skrika, lämna oss inte. Massa läkare och sköterskor, kommer in och vi sätter oss där ute. Och Omar börjar svära, "jävla allt, jag ska Dööö, låt mig va, allt är förstört."
Men Katia håller honom lugn,

En läkare kommer ut och säger, tittar på oss med en ledsen min. Och sedan skiner hon upp i ett leende, hon klarade sig. Utan någon hjärnskakning, utan hon är frisk. Men hon kommer tyvärr, ha kvar alla sår.
~Alla's perspektiv~
Vi sken upp i leenden, och gjorde en Gruppkram. "Or love, is back on track" ropar Omar super glatt, lite galet glad blev han. Och det borde vi alla vara, när Omar kommer och smittar oss.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Grät själv i detta kapitel, och nu har vi ett kapitel, 💛💛💛💛 och nu är jag klara med min NP Så jaa👍👍

I MOVE and MEET you againजहाँ कहानियाँ रहती हैं। अभी खोजें