Slutet av januari

7 1 0
                                    

Jag ligger i min sång, helt ensam. Mitt rum är kolsvart. Jag funderar, kommer fram till att jag skulle vilja testa att spela in ljudet när jag sover för att se om jag snarkar eller pratar i sömnen. Så, jag tar upp min mobil börjar leta efter appar som kan spela in ljud under natten men jag kommer fram till att jag lika gärna kan spela in det på Röstmemon som jag redan har och som är gratis. Jag öppnar appen och hör något som låter som ett dövt skrikande med en gest röst, föreställ er att det känns som mörkret slukar upp er och att rysningarna kryper sig upp längs ryggraden, det dröjer inte länge innan hjärtat börjar slå x 1000. Automatisk håller jag andan, stelnar till och det värsta är att det låter precis som om ljudet kommer uppifrån en bit bakom mig. Jag försöker tänka på annat och att jag säkert bara inbillat mig allt ihop och tillslut lyckas jag somna men samma sekund som jag vaknar minns jag exakt vad som hänt och till en början vägar jag inte öppna mina ögon. Men jag kommer på att det är skola idag och om jag inte ska komma försent måste jag gå snart.

Några dagar senare inser jag vad som hänt, det var ingen demon eller spöke, det var jag. Jag som gjort "ASMR" på skoj och försökt tappa o h dra fram och tillbaks på mina hörlurar. Hur sjukt?! Först förstod jag inte var tusan jag gjort det och hur det gått till för min addres som det brukar stå om jag inte döper om Röstmemon hade ändrats till något märkligt företag jag fortfarande inte känner till.

Min dagbok 2020Where stories live. Discover now