En ny start

Kapitel 1

Det var tidig morgon. Den kalla morgonvinden smekte min kind och den underbara doften av vildblommor fyllde mina lungor.

Bussen som jag hade åkt på i flera timmar körde iväg och lämnade mig ensam mitt ute på landet. Jag höll i två resväskor i båda händerna och framför mig låg den stora resväskan.

Jag släppte ner väskorna och tog fram kartan jag hade skrivit ut. Jag började fingra på kartan för att lista ut var jag var och vilket håll jag skulle gå.

Efter många vridningar och blickar i olika riktningar började jag osäkert gå mot ett håll. Det var inte lätt att bära runt på tre tunga väskor men på något sätt lyckades jag ta mig till huset som jag så länge har velat se.

När jag kom fram till den lilla stigen och såg på det gamla huset kunde jag inte låta bli att le och känna hjärta slå ett extra slag. Äntligen! Äntligen skulle jag få bo på en plats som bara var mitt och ingen annans.

Det var rena turen att jag skannade igenom morgontidningen den där dagen, jag som aldrig läser tidningen! Men så såg jag en liten, liten annons på ett gammalt torp som var till salu till ett billigt pris. Jag tvekade inte en sekund utan ringde telefonnumret och sa att jag vill köpa det. Jag ville inte ens komma på en visning, jag visste redan innerst inne att det där skulle bli mitt.

Mina så kallade vänner tyckte såklart att jag var helt vansinnig som skulle flytta från storstaden och ut på landet, men jag brydde mig inte om det. Det här behövde jag, behövde komma bort från storstadsstressen och alla avgaser och trottoarer som beklädde hela staden. Jag behövde få andrum, kunna vakna till fågelkvitter istället för biltutor och brummande motorer. Jag behövde en paus från livet.

Så stod jag där framför mitt nya hem. Trädgården var liten och ganska igenvuxen. Mitt på gården gick en gång mot huvuddörren. Huset var litet med både källare och övervåning. Den röda färgen hade sedan länge flagnat från fasaden och fönstren var gamla och slitna. Det var inte direkt ett drömhus, men med lite handarbete och ansträngning så skulle det bli fullständigt beboeligt!

Jag gick fram mot dörren och tog sedan ut nyckeln som säljaren hade gett mig. Låset var rostigt och jag fick lirka ett bra tag innan dörren gick upp. En instängd och gammal lukt mötte mig när dörren öppnades.

"Han kunde åtmistonde ha kunnat vädra innan han sålde bort den..." tänkte jag för mig själv. Jag gick in i hallen som var ganska liten. Tapeterna var mörkgröna och det mesta hade lossnat från väggen. Golvet var i trä och mitt i hallen låg en smutsig trasmatta. Jag släppte ner alla väskor och började undersöka resten av huset. Till vänster låg vardagsrummet med en stor öppen spis, tre stora fönster på varsin vägg och, till min stora förvåning, en rejäl skinnsoffa mitt framför den öppna spisen.

Jag hade förväntat mig ett helt tomt hus, men vem vet vilka som bodde här förut och orsaken till att det lämnade det? Säljaren hade i alla fall inte sagt något om de förra ägarna.

Leendet som jag hade blev bara större och större, jag kunde verkligen se potentialen i detta vardagsrum, det skulle bli så mysigt och fint!

Jag gick ut ur rummet och gick till motsatta sidan av hallen. Där låg ett sovrum. Rummet var helt tomt förutom ett litet nattduksbord och en garderob som låg mot vänstra väggen. På mittenväggen var ett stort fönster där man kunde se ut i trädgården.

Bara några meter utanför fönstret stod ett stort och ståtligt träd, var det ek? Jag är ingen trädexpert men det var det första jag tänkte på. Jag fortsatte min inspektion i det nya hemmet och hittade köket höger om sovrummet. Där fanns det en gammal gasspis, diskho och flera skåp. Skåpen hade en senapsgul färg som hade blivit en aning missfärgat. Diskhon var smutsig med ett tjockt lager fett. Jag rynkade näsan av åsynen, jag kunde knappt vänta tills jag kunde börja städa rent detta smutsiga hus!

Mittemot spisen och diskhon, mot väggen, stod ett stort slitet vitrinsskåp. Inuti låg det ett, till min förvåning, fullt komplett teservis. Jag öppnade försiktigt skåpet och tog upp en av kopparna. Den var i tunn vit porslin och efter att ha gnuggat bort det lilla lagret av damm kunde jag urskilja ljusblå målningar på små gäss. Det var så gulligt! På botten av koppen stod det "Enskärs 1903". Om de var äkta eller inte kunde jag inte avgöra, men fina var de!

Vänster om vitrinskåpet låg det en trappa som gick upp till övervåningen. Det knakade oroande mycket när jag började gå upp i trappan. Som tur var hade jag med en ficklampa, här fanns det inte någon elektricitet. Väl uppe i övervåningen möttes jag av ett stort allrum. Taket var snett på ena sidan med rejäla takbjälkar vilket jag fann otroligt charmigt! De avlånga små takfönstren gav ett vackert solmönster i rummet. Det var tomt förutom en stor gungstol och ett fårskinn som låg slarvigt ovanpå stolen. Jag lät fingrarna vandra längs det sträva armstödet och log, det finns inget mysigare än en gungstol och en bra bok.

På vänstra väggen fanns det två rum, förmodligen två gästrum. Båda rummen var ganska små och hade varsin sliten säng längs väggen och varsin litet fönster. Jag gick nerför trappan och ut genom ytterdörren, behovet av friskt luft var alltför stor!

Trots det dåliga skicket hade jag förälskat mig i detta ställe och kände att här hör jag hemma. Det skulle ordna sig, det bara skulle det.