Kapitel 3

67 5 0
                                    


Fredagen kom ovanligt snabbt, som den alltid gör när man kommer tillbaka efter ett lov. Klasskompisar som berättar om vad de fyllt lovet med för aktiviteter, vilka som fått de bästa julklapparna och jämföra allas olika jultraditioner. Jag kan inte sätta fingret på vad det är men någonting känns annorlunda i kroppen under veckan. Pratade med mamma om det och det kan kanske vara så att jag håller på att bli förkyld eller at jag håller på att få en förändrad syn för jag håller hela tiden på att inbilla mig att det brinner omkring mig. Jag ser ljus som jag aldrig tidigare tänkt på. Jag försöker skingra dessa tankar när jag går igenom skolans olika byggnader för att ta mig till gymnastiksalen utan att behöva gå utomhus då det dagen till ära är minus trettio grader. Januarikylan har verkligen kommit för att stanna. Jag går skyndsamt för att hinna snacka med läraren om min idrottslektion om två veckor. Det är en del i att få godkänt på idrotten att genomföra en lektion för en annan idrottsklass än den man går i med valfritt tema. Jag tänkte köra en judolektion för nybörjare så vill dubbelkolla med läraren att det finns gott om skummattor så att det blir säkert att genomföra övningarna jag tänkt. Jag är supernöjd med mitt upplägg då jag läst på om inlärningsteorier och försöker att fånga upp de olika medierna visuell, auditiv och kinetisk för att underlätta för allas lärande. Jag smet iväg från övriga klassen som passade på att köpa kaffe på vägen mot gymnastiksalen just för att hinna snacka med vår idrottslärare om min framtida lektion.

Idrott är veckans sista lektion och när jag passerar i norra byggnaden hör jag en familjär röst ropa efter mig. "Värst vad du har bråttom att bli svettig idag, äntligen ledsnat på teoretiska ämnen?" säger Lykke ironiskt. Jag stannar och vänder mig om mot henne och ser att hon bär på en sociologibok "Ser ut som att jag i så fall inte är ensam om att ha ledsnat på teoretiska ämnen". Jag ser menande ned på boken i hennes hand varpå hon höjer händerna framför henne i en försvarande gest "Ta inte ut din frustration på mig". Jag skrattar till och hon fortsätter "Tror du att din pappa tillåter oss att fixa oss på caféet imorgon innan vi drar till Tyras? Tänkte det blir roligare att fixa oss tillsammans.". Jag svarar glatt "Pappa kommer inte ha något problem med det" Lykke nickar i bekräftelse och sneglar snabbt bakom mig innan hon säger "Då säger vi så, ska bli såå kul att dansa med dig i helgen! Ingen annan än du som orkar med mig på dansgolvet". Ja börjar le åt att hennes referens är när vi var på mellanstadiedisko och hon aldrig lämnade dansgolvet. Vi skrattade åt varandras rörelser i timmar och jag vägrade lämna hennes sida. Lykke börjar sakta vända sig om och håller upp boken igen "Bäst att jag går mot sociologin nu, vill ju inte missa redovisningen" hon blinkar till mig och lyckas dra på Levels med Avicii på hennes telefon och dansar iväg. Jag börjar skratta högt åt hennes ständiga förmåga att förvåna mig och vänder mig snabbt om för att skynda till gymnastiksalen då jag genast går in i någon. Jag kläcker ur mig ett snabbt "ursäkta jag såg dig inte" då jag kollar upp i ett par turkosa ögon. Alfred. "Det är lugnt Vilje, jag smög ju upp på dig" säger han med sitt lättsamma leende. "Ska du och Lykke ut och dansa i helgen?" frågar han. Allting går upp för mig, när Lykke sneglade på sidan om mig såg hon att Alfred närmade sig och sa det om dansen när han kunde höra. Typiskt Lykke att lägga sig i allt. Jag försöker le lika lättsamt och svarar Alfred "Lykke och Tom kom överens om att det är dags att jag hänger med dem på fest i helgen, och jag säger inte nej till Lykke". Han skrattar lätt och håller med "Nej henne försöker man undvika att reta upp, för man vet att man får stryk". Jag nickar instämmande. "Men då kommer ni till Tyras?" fortsätter han att fråga. Jag kollar i hans ansikte och försöker att läsa hans uttryck, utan ett lyckat resultat. "Vad jag förstod på dem så ska vi det" svarar jag ärligt. Alfred spricker upp i ett leende och säger "Underbart då ses vi där!" innan han fortsätter gå förbi mig bort mot lektionssalarna i Norra byggnaden. Jag går åt motsatt håll mot gymnastiksalen och inser att om jag ska hinna prata med läraren innan lektionen måste jag skynda mig.

Lagarna om världenWhere stories live. Discover now