He is the only one

Kapitel 14

Nelly's POV ~

Jag öppnade försiktigt ögonen. Dem hade klistrat sig fast i varandra men jag fick upp dem.

Bredvid sängen stod en kille med röd/svart hår, jag kände inte igen honom.

"V-vem är du?" Fick jag fram och satte mig upp i sängen.

"Michael, Niall Horans vän." Svarade han och gav mig ett mjukt leende.

"Aha..." Svarade jag lågt. Jag vände blicken ner på täcket igen.

"Niall kommer snart, han på väg så jag fick vakta dig." Michael retades lite med mig och jag gillade det. Jag skrattade till och snart skrattade vi båda två högt åt varandras löjliga skratt. Vi slutade skratta när dörren till rummet öppnades och i dörrhålet såg vi Niall.

"Hej.." Sade han lågt och gick fram till sängen. Hans ögon var rödsprängda och man såg att han hade gråtit.

"Niall.." Började jag och lutade mig bakåt i sängen med en suck.

"Du behöver inte säga något." Sade han surt och satte sig på stolen mittemot sängen med huvudet i händerna.

"Jag är utanför så skrik till om de är nåt". Sade Michael och log. Jag log tillbaks och såg dörren stängas igen efter Michael.

"Jag kan inte vara arg för alltid så..jag har valt att förlåta dig.." Sade jag efter en minuts tystnad. Niall sken upp i ett leende.

"Men det betyder inte att vi kommer bli tillsammans igen.." Fortsatte jag och tittade skyldigt på Niall. Leendet på hans läppar försvann plötsligt och han sjönk ner på stolen igen.

"Vem är han Michael?" Frågade jag plötsligt.

"Han är med i vårt förband 5 seconds of summer med Luke, Ashton och Calum.." Svarade han lågt. Han reste sig hastigt upp och gick fram till min säng.

"Jag älskar dig". Sade han och kysste mig lätt på munnen. Han släppte och lyfte upp huvudet igen innan han lämnade rummet.

Och nu satt jag där ensam i min säng.

Niall's POV ~

Jag öppnade dörren och gick ut från rummet. Michael satt på en av stolarna där ute och reste sig när han fick syn på mig.

"Hur är de?" Sade han och klappade mig lite löst på axeln.

"Vad tror du? Ta henne du, jag drar.." Svarade jag och drog av hans hand från min axel.

"Du kan inte dra nu, Niall. Hon behöver dig." Jag vände mig om och mötte Michael's förtvivlade blick.

"Nej, hon behöver dig." Svarade jag och torkade bort den blöta fläcken som nu runnit ner på kinden. Jag vände mig om och gick. Förlåt, Nelly..

Michael's POV ~

Jag tog en sista blick mot Niall som väntade på hissen. Dörrarna öppnades och han kliver in sen försvinner han ner. Vad ska jag säga till Nelly?

Jag öppnade försiktigt dörrarna till hennes rum och kikade in.

"Hej, Mikey." Sade hon och log mjukt.

"Hej, Nelly." Svarade jag och klev in i rummet. Jag gick fram till hennes säng och satte mig på stolen bredvid hennes säng.

"Är de nåt på tok?" Frågade hon och hennes leende tynade bort.

"Ehm, nejdå." Ljög jag och försökte hindra tårarna som olyckligtvis rann för mina kinder. Jag torkade snabbt bort dem och in kommer en doktor.

"Hej, Nelly." Sade han och log.

"Hej, doktorn. Är Niall där ute?" Frågade hon och log tillbaks. Onej. Nu dör vi.

"Nej? Han lämnade för fem minuter sen." Svarade doktorn och när han avslutade meningen försvann hennes leende och hon vände blicken mot mig. Hennes ögon svartnade och jag såg ilskan i hennes ögon.

"Var är Niall?" Frågade hon argt.

"Han orkade inte med att han krossade dit hjärta så han...lixom drog.." Svarade jag lågt och mötte hennes blick.

"Drog han?!" Nu skrek hon högt i hela lokalen.

Jag måste få fatt i Niall , innan hon har död på alla här inne.