Psychotic

Kapitel 13.

"I think I'm gonna lose my mind.." 

 

Angelina Irwin'

Varför skulle jag kyssa mannen jag hatade?

Jag hade så mycket frågor, och jag kunde inte ens svara på dem själv. 

Jag hade så många svar, men inte tillräckligt med frågor. 

Jag kunde inte känna min arm, den hade domnat nästan av. Det var det största problemet, men jag hade mer att bry mig om för tillfället.

Jag är en riktig fuck up, och det vet jag. 

Men om jag ska komma ut ur hans spel, hans labyrinter. Då måste jag skaffa mig en spel pjäs och spela med honom.

Tänk dig att vi är ett spel Schack, han har sina spel pjäser och jag har mina. Men ingen av oss vinner. Ingen av oss.., kommer ens nära mål linjen. Vi är inte nära. Han drar ut på det hela, han gör tiden lidande.

Jag tappar greppet.

Jag stiger upp igen.

Men jag fucking tappar mitt sinne.

Han har fått mig förlora mig själv, i ett spel ingen av oss kan hantera. 

Jag behövde skaffa mig själv en spel pjäs för att behöva vinna.

Jag kliver ur sängen och genast ropar jag på honom, "Harry!" 

Han kommer ingåendes in i sitt rum, där jag har tvingats få stanna hela dagen. Vi var inte på samma ställe som förra gången, detta var nytt och litet. Det var en lägenhet, svarta och vita tapeter överallt. 

Det var modernt.

"Ja," mumlar han när han kommer in i sovrummet.

"Kan vi inte göra någonting?" Frågar jag honom och ser upp på honom med ett leende.

"Som vadå älskling," ler han stort så att hans vita tänder syns. Ännu en gång.

"Äta," muttrar jag och slingrar mina armar runt hans nacke.

"Nu?" Säger han samtidigt som han placerar sina händer på mina höfter.

"Jag har inte ätit på hela dagen Harry," säger jag lite bestämdare. 

"Jag vet.. Jag är ledsen, jag har haft fullt upp." Han drar mig närmare, vilket jag först vill avvisa och dra mig undan, men jag spelar samma spel som honom. "Vad vill du äta?" 

"Allt går bra," ler jag innan jag ställer mig på tå och hastigt sammanlänkar våra läppar.

"Hm," hummar han och kysser mig med mer kraft än tidigare.

Hans händer greppar hårdare tag om mina höfter, vilket gör att jag automatiskt backar bakåt och träffar väggen med min rygg. Han tar tag i min rumpa, och lyfter upp mig så att jag slingrar snabbt mina ben runt hans midja. Jag hatade detta. 

"Angelina," Muttrar han mot mina läppar men fortsätter sedan att kyssa mig hårt och hastigt, men samtidigt så kysser han mig med allting han har.

Han började gå någonstans, men jag bara fortsatte att kyssa honom. Jag kunde känna hur han strök sin tunga mot min läpp, vilket var ett nödrop på att han ville ta en ingång och jag tilllät han. Snart kunde jag känna hur våra tungor brottades om en dominans, men som vanligt, så vinner han. 

Jag kunde känna hur jag lades ner på sängen, men jag kollade inte. Utan jag kysste honom, som om det inte fanns någon morgondag. 

Kanske.

Bara kanske, jag hade vunnit denna omgången.

Han hade väll antagligen slut på spel pjäser.

"Kyss mig darling'," viskar han mot mina läppar.

Jag försöker fokusera mig på att kyssa honom med allt jag kan, men det kändes som om jag slutade andas för ett tag när han pressade sin handflata mot mitt kön.

"Vill du?" Frågar han med en hes röst, hans läppar var alldeles röda och svullna efter allt kyssandes.

Nej. "Mm," hummar jag och låter han doppa in sina fingrar innanför mina trosor.

"Du är våt för mig baby," viskar han attraktivt mot mina läppar.

Är jag?
Nej.. Det kan jag inte vara.

Kanske så spelade min hjärna mig ett spratt,

som alltid. 

"Sluta," andas jag. 

"Va?" 

"Du måste sluta," väste jag och flyttade mig bort från honom.

Jag gissar på att jag nyss förlorade balansen.

"Vänta, vad hände?" Frågar han med ett osäkert ansiktsutryck, något jag inte kunde tyda något särskilt bra.

"Jag," kom på något att säga! "Jag...behöver bara lite tid.." 

"Angelina" suckar han. "Jag har väntat alldeles för länge för dig."

Jag satte mig upp och flyttade mig närmare honom, "Jag vet och jag är ledsen för det." 

"Det borde du vara Angelina." 

"Tro mig det är jag," skrockar han och tar tag i mina lår för att dra mig närmare honom.

Ett leende växer på mina läppar. "Det kommer vara värt det. Det lovar jag." 

"Fuck" andas han och börjar placera blöta kyssar längs mitt käkben. "Det hoppas jag." 

Jag förlorar mig själv igen.