Varför kom du inte tidigare?

Vem är du?

Nästa dag när jag va i skolan så hade det blivit en fight imellan Tyler och John. Det hade börjat bråka om något och sedan slog John Tyler.

Alla utom jag stod i en ring runt om och kollade på. Jag stod utanför. Det tog ett bra tag innan en lärare kom och stoppade det. Tyler hade fått sin näsa bruten och John hade näsblod och skulle säkert få en blåtira.

Sista lektionen skulle nu börja. NO. Jag hade redan minna böcker i handen och va påväg in i klassrummet. Jag satte mig längst ner i mitt hörn och bytte låt på min telefon.

Inte ens den stränga NO läraren brydde sig om om jag hade hörlurar, tittade ut genom fönstret, satt och ritade eller något annat. Men endå så hade jag inte några dåliga betyg i något ämne. Antar att alla bara sätter en bokstav tack vare att de inte vet vem jag är.

Under lektionen så pratade läraren om blommor vilket alla tyckte va jätte tråkigt. Lektionen gick långsamt men slutade prick halv tre.

När alla hade trängt sig ut så kom jag. Jag fick stå och vänta vid mitt skåp då någon stod framför det och väntade på sin kompis.

När han äntligen gick så va jag ensam kvar. Jag öppnade skåpet och la in minna böcker, tog min kofta och satte på den. Innan jag stängde och låste skåpet så tog jag min väska.

Jag gick sedan sakta mot utgången och kollade runt om mig då plötsligt några lampor ovanför mig släktes. Jag kollade snabbt bakom mig men ingen va där. Jag rykte på axlarna och fortsatte att gå.

När jag hade lämnat skolbyggnaden så tog jag upp min telefon och satte på mig minna hörlurar samtidigt som jag satte igång en låt.

Jag följde trottoaren som ledde in mot stan.

När jag precis hade kommit in i stan så såg jag John sittandes vid ett bord utanför fiket med två tjejer från klassen. Chloe och Hailey. Jag himlade med ögonen och precis när jag skulle kolla framåt så gick jag in i någon. Pinsamt.

Jag backade ett steg och kollade upp på killen som stod framför mig.

Han hade samma bruna hår färg och isblåa ögon som jag. Hans hår va kort, han hade en svart kofta på sig och en blå sportväska runt armen.

-Förlåt... Mumlade jag mesans jag kollade ner i marken.

Han kollade på mig med en konstig blick. Men han stelnade sedan till och sa:

-Heather?

------------

Vet inte om jag ska fortsätta med historien eller inte. Har märkt att det inte är så många som har läst den hittills. Så antar att den inte är så intressant. Förståeligt.

Ska börja på fjärde kapitlet snart och får se om jag publicerar det eller inte. Beror på.

Tacksam för någon kommentar.