Twisted (BIGBANG Fic)

Kap 11

   - Du ser....fantastisk ut! Suckade jag gillande. - Nästan..så jag vill slita av dig klänningen.

För en sekund slog hon ned blicken och rodnade lite. Jag kände att även mina kinder hetta till av mina ord. Evie såg in i mina ögon och lovade att det fick bli när vi kom hem igen. Jag flinade ett tvärt mot henne innan jag tittade på klockan. Bilen skulle komma när som helst. Innan vi gick ut tittade jag mig i spegeln för sista gången. Allt såg bra ut. Precis som jag ville ha det. Evie slätade till tyget på klänningen en gång och rättade till min slips en aning innan hon tog min hand i sin. Vi lämnade huset och precis när jag låste parkerade bilen vid vägen. Evie höjde lite vinnande på sitt ena ögonbryn mot mig för att sedan öppna bildörren. Vi skulle inte komma för sent. 

Taeyang var den första som kommit. Han stod med händerna i byxfickorna och såg mot den röda mattan när vi närmare oss honom. Evie gled upp bakom honom och skrämde Taeyang. Han skrek till innan han insåg att det bara var vi. 

   - Fan vad du skrämde mig, skrattade han lågt. - Du ser bra ut.

Han flinade mot Evie som sneglade på mig. Taeyang och Evie gav varandra en snabb kram och sedan började dom prata om de människor som redan börjat gå på röda mattan. Daesung kom inte långt där efter och även han fick en snabb kram av Evie. Seungri och Seung var som vanligt dom som kom sist. Jag snurrade runt för att se om dom var på gång men såg ingen av dom. 

   - Vet någon när dom andra två kommer? Frågade jag irriterat. 

   - Lugn Ji, sa Evie. - DÄR! 

Hon pekade bort på vägen och där, äntligen, kom Seung tillsammans med Seungri. Vi hade alla på oss kostymer. Jag hade en svart för det passade mig som bäst. Taeyang hade också en svart medan Daesung hade en vit, Seungri en röd och så slutligen Seung med en ljusblå. Evie sneglade mot mig och hon såg en aning panikslagen ut. Jag frågade lågt vad som var fel. Hon skakade på huvudet så snabbt att jag knappt la märke till det. Det var inte förrän killarna kom fram som jag insåg varför hon sett så orolig ut. Hon kramade om Seungri och Evie borstade av något från hans kostym men så kom det till Seung och det var då hon tvekade. Han tittade inte ens mot henne. Han tittade inte mot någon av oss utan hans blick var fäst någonstans längre bort. Trots det drog Evie in honom i en mycket kortare och snabbare kram än dom andra. Seung verkade ställd över att få en men han sa inget till henne. Jag bet mig hårt i läppen och drog Evie tätt intill mig. 

   - Redo? 

   - Jag var född redo, flinade hon tillbaka. 

   - Okej killar, suckade jag. - Vem vill ha äran? 

Taeyang tog röda mattan med storm. Fotograferna tog bild efter bild på honom och journalister stockades runt honom för att få en intervju. Seungri och Seung följde efter Taeyang och efter dom gick Daesung. Jag och Evie väntade till sist just för att inte ta bort all fokus från dom andra. Det var inte förrän dom var i slutet av den röda mattan som jag tog med mig Evie ut i det offentliga. Hittills hade vi inte ställt upp i några intervjuer eller fotograferingar. Nu var det på tiden att alla här visste vem hon var så alla fans fick veta också. Det räckte med några snabba frågor för att dom skulle publicera en artikel om oss. Evie höll krampaktigt tag i min hand när vi stannade upp. Jag pussade henne försiktigt på kinden. Bam! Bam! Bam! Massa foton blev tagna. En journalist tog sig fram bland massan av folk som fotade oss. Han sträckte fram en telefon för att spela in mitt svar. Jag såg frågande på honom med ett vänligt leende. Han frågade om Evie. Vars hon var ifrån och hur vi träffades. Jag svarade honom sanningsenligt hur det var innan vi fortsatte ytterligare ett par meter på mattan. Vi stannade upp ännu en gång för nya journalister som ville ställa frågor. Någon försökte sig på en fråga i engelska för att fånga Evies uppmärksamhet men hon hade blicken vänd mot en kille som såg ut att vara i vår ålder. Han kunde inte engelska och han verkade inte kunna prata koreanska heller. Jag petade Evie lite diskret i armen och frågade om hon ville svara på en fråga eller två. Hon log nervöst mot mig men nickade sedan gillande. Jag pekade på en tjej som stod i den främre raden. Tjejen tackade mig och riktade sig mot Evie. Hon frågade på koreanska så jag var tvungen att översätta. Hon frågade om Evie skulle flytta in i huset med mig. Jag hade pratat med Evie tidigare om sådana här frågor så hon visste hur hon skulle hantera situationen. Medan hon tog hand om sin fråga kollade jag efter dom andra. Dom stod en bit bort för att vänta på oss två. Killen som tidigare skrikigt ut en fråga på vad som verkade vara på japanska lyckades tränga sig fram till oss. Jag kunde inte japanska särskilt bra så jag förstod inte vad han pratade om. Evie såg på honom med en nyfiken blick men sa ingenting. Precis när jag skulle gå vidare så tog hon tag i min arm för att stoppa mig. Hon ville bara svara på ett par sista frågor. Det som hände därefter fick, inte bara mig men alla dom andra i gruppen också, att flämta till. Evie svarade på flytande japanska som om det inte var någon konst. Även om jag inte riktigt fattade så lät det vackert. Jag visste hur asiatiska språk lät när man pratade och hon lät..perfekt. Jag stirrade förbluffat på henne hela vägen på röda mattan och när vi äntligen var skyddad av dörrarna vände jag mig om mot Evie.

   - Pratar du japanska!? Utbrast Seungri en sekund innan mig.

   - Ja, svarade Evie med rynkad panna. 

   - Sen när då?! Frågade jag chockat. 

   - Ja...sen några år tillbaka, svarade Evie med ett skratt. - Lät det hemskt?

Ingen av oss sa någonting på en stund. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag skakade bara på huvudet åt henne. Evie log mot mig, ett bländade leende som talade om hur stolt hon var över sig själv. Daesung sa sedan att det hade låtit väldigt bra, som om hon var uppväxt med det. 

   - En kompis kallade mig språkgeni en gång, svarade Evie tankefullt. 

Jag gav henne en menande blick. Precis när Seung öppnade munnen för att säga något till antingen Evie eller någon av oss andra kom Seungris manager och ropade på oss. Ingen annan såg att han var på väg att säga något. Ingen annan än jag. Våra managers kom bra överens, det var ju rena turen bara det. Vi hade ingen gemensam som de flesta grupper hade eftersom vi även hade individuella karriärer. Det skulle bli jobbigt med två olika managers som tog hand om olika saker. Vi intog våra platser i salongen. Först våra managers och sedan Taeyang, Daesung, Seungri, jag, Evie och till sist Seung bredvid henne. Jag såg tydligt att dom undvek att se på varandra men det var någonting som störde Evie. Jag tog hennes hand i min och kramade om den lite lätt för att visa att jag fanns här för henne om hon behövde mig. Ljuset dämpades men jag hann se att hon log svagt mot mig. Musik började spela i högtalarna och förtexterna började rulla över den stora duken. Jag slappnade av och lutade mig bakåt i stolen. Allt hade gått bra hittills och det fanns ingenting som skulle förstöra den här kvällen. Seungri slog till mig lite på armen och skickade två papper till mig. Jag såg ned på vad jag hade i handen och insåg, med lite hjälp av ljuset från duken, att det var vårt schema. Verkligen?! Kunde dom inte vänta med jobb till efter det här. Seung tog emot sitt papper utan att ens visa lite entusiasm. Jag suckade irriterat och skrynklade ihop pappret till en boll som jag sedan måttade mot min manager. Den träffade honom rakt i huvudet. Han såg sig om och tittade sedan på schemat som kommit tillbaka till honom. Han lutade sig framåt och gav mig en mörk blick. Jag gav honom bara ett finger i luften tillbaka. Det som jag hatade mest av allt var när dom skulle blanda in jobb när vi var på premiärer och viktiga tillställningar. Det..kändes opassande. Som om våra managers ville påminna oss om att vi inte gjorde det här för skojs skull. Seungri petade mig på armen igen och i sin hand hade han pappret. Skrynkligt och fult.

   - Skicka tillbaka det, väste jag åt honom. - Jag vill inte ha det nu. 

   - JiYong, suckade Seungri. 

Det var inte ofta han använde hela mitt namn sådär. Ilsket slet jag åt mig pappret och tryckte ned det i min högra ficka. Irriterande. Med en suck vände jag mig mot filmen igen. Slappna av. Njut. 

_________________________________________________________________________

Förlåt för att ni fått vänta så länge men här kommer en uppdatering! :)