• Emperia tre•

1.4K 123 133
                                    

HEJJJ HEJJ jag kommer bli jätteförvånad ifall någon läser detta men jag är inte tillbaka helt. Tänker inte ljuga för någon eller ge falska förhoppningar. 365 dagar under djävulens dans är det jag satsar på men älskar verkligen er som fortfarande läser och kommentar boken. Ger mig världens motivation så jag tänker redigera klart boken och skriva nya kapitel när jag har tid för det. MULTIVITAMINERRRRR OMGGG DE VAR JÄTTELÄNGE SEN FINNS DET ENS NÅGRA KVAR HAHAHAH

Kapitel 3
Jasmins perspektiv
Förra kapitlet....

Någon skakar om mig och säger mitt namn flera gånger. Jag vet egentligen vem det är, men orkar jag verkligen prata med honom? Vafan Jasmin ta dig samman! Jag slår upp ögonen och ser Marcello. Lika vacker som alltid.... Vafan tänkte jag precis!?

- Kan vi prata? Frågar han, allt han får ifrån mig är en nickning.

————————————————- mitt så i kapitlet undrar jag ifall någon dödar mig ifall jag byter ut Cameron Dallas mot någon annan. Alltså han som spelar Marcello.

Hans bruna ögon kollar nervöst ner och upp tills dom möter mina. Han biter sig nervöst i läppen och tittar ner ännu en gång innan han möter mina ögon igen.

- Du...förlåt att jag slog dig innan. Jag kunde bara inte kontrollera mig själv. Jag är väl van vid att få så som jag vill och både du och Angelo... ni har inget emot att säga emot mig. Det har lixom aldrig hänt förut. Att en tjej... du.. vet. Jag ler nervöst mot Marcello och tittat på hans händer som pillar nervöst med varandra. Jag förstod vad han menade. Som sagt jag hade bott med Armando och Daniel hela mitt liv. Jag visste hur dom fungerade och hur jobbigt det var för dom.

- Jag förstår Marcello, du är gängledare. Säger jag med ett litet leende medans jag kollar in i hans bruna ögon. Marcello höjer på ena ögonbrynet och kollar förvirrad på mig.

- Hur? Hur förstår du mig?

Jag suckade innan jag skrattade sarkastiskt. Vem kidnappade en person utan att ta reda på personens bakgrund. Det var det dummaste jag hört. Antagligen var Marcello en amatör precis som andra sa eller så var han en riktigt duktig skådespelare. Jag la huvudet på sned och log ett litet leende medans jag kollade på han.

- Marcello vet du något om mitt förflutna?

Han skakade på huvudet med ett flin på läpparna. Inte så bra skådespelare ändå...

- Min ena bror heter Daniel... han är ledare av Emperia.

När orden lämnar mig ångrar jag mig direkt. Fan Jasmin! Du hade ju en plan varför avslöjade du dig! Marcellos ögon mörknar och han vänder sitt huvud neråt innan han snabbt reser sig upp. Han vänder ryggen emot mig innan han går mot väggen brevid mig och slår på den. Marcello slår två gånger innan ett hål går genom väggen. Mobba inte svenskan där täcck. Jag reste mig upp och närmande mig honom långsamt. Varför visste jag inte men jag ville inte att han skulle skada sig själv.

Långsamt vände han sig om och lutade sig mot väggen bakom honom. Marcello kollade inte på mig utan han slöt ögonen och vände huvudet uppåt. Hans händer räcktes ut mot mig. Jag kollade ner på dom. Fan Jasmin du ska ju inte tänka på dom andra! Det var därför jag lämnade Daniel, för att endast tänka på mig. På det som var bäst för mig. Jag kollar ner på hans händer innan jag greppar dom.

Gå bara inte för lång. Han är fortfarande din kidnappare och en DeLuca. Han är kriminell och jag vill komma bort ifrån det. En annan anledning till att jag lämnade Daniel. Jag ville lämna allt det dåliga bakom mig. Jag kollade på Marcello. Han kollade ner på mig eftersom att han var längre än mig. Vi kom närmare varandra, väldigt nära. Mina händer släppte hans och hamnade istället på hans bröstkorg, medans hans låg vid min rygg. En suck lämnade mig innan jag ryckte bort hans händer ifrån min rygg. Vad fan var det jag gjorde?! Marcello stod fortfarande nära mig, väldigt nära mig.

Du har nått slutet av publicerade delar.

⏰ Senast uppdaterad: Apr 12, 2020 ⏰

Lägg till den här berättelsen i ditt bibliotek för att få aviseringar om nya delar!

Maffians drottning ( under redigering)Där berättelser lever. Upptäck nu