Anneli vaknade i ett kallt svett. Hon kom inte ihåg att hon svimmade, men hon måste ha gjort det. Hon satte sig raskt upp i sin nu, nedsvettade säng. Hennes hjärta dunkade så hårt i bröstkorgen att det kunde ha brutit ett revben. Det var fortfarande mörkt i rummet, då måste det fortfarande vara natt.
Anneli riktade huvudet mot dörren, men det var inget där. Ögonen hon hade sett förut var borta, spårlöst försvunna. Annelis hjärta saktade farten lite men hon var fortfarande paralyserad av skräck. Vad ägaren till ögonen fortfarande i huset? Tyst som en mus satte Anneli sina fötter på golvet. Utan att kolla bort från dörren ställde hon sig upp och gick långsamt fram till den. Armarna satt som fastspikade plankor vid båda sidorna av hennes kropp. Hon andades så tyst som möjligt ifall ögonens ägare satt rätt utanför, redo att skicka ett skott rakt igenom hennes skalle.
Nu stod hon framför dörren. Hon hade inga vapen, något hon kunde ha tänkt på innan hon bestämde sig för att lämna hennes säkra säng. Men nu var det försent.
Hon stängde ögonen och tog ett djupt andetag. 1... 2... 3... sedan kastade hon upp dörren och gav sig in i den mörka hallen.
Först var det en duns, men sedan tystnad. En total tystnad. Svettdropparna rann ned för hennes panna och hon försökte svälja ned klumpen hon hade i halsen. Hon tog ett försiktigt steg framåt. Det knakade lite lätt under foten. Hon tog några till. Nu var hon inne i hallen. Hon kollade snabbt bakåt men såg inget, som tur var. Hon tog sig in i det mörka vardagsrummet. Inget såg annorlunda ut. Hon riktade stegen till köket och skannade det mörka rummet noggrant innan hon kom far till att det inte var någon där, eller har varit på hela natten.
Hon gick sakta tillbaka till sitt sovrum och satte sig på sängen. Hade hon inbillat sig allting? Nej, men det kan hon inte ha gjort. Eller så har hon drömt. Det var ingen i huset i alla fall, eller har varit på hela denna dystra natt.
Hon la sig ned i sängen och somnade kort där efter, utmattad efter nattens aktiviteter.
___
Förlåt för extremt kort kapitel. Det är acceptabelt helt ärligt, men i nästa kapitel så kommer något väldigt viktigt hända, bara så ni vet ;)
Syr för att jag försvann ett tag där, menade verkligen inte att göra det. Visste bara inte hur fan jag skulle skiva detta kapitlet.
YOU ARE READING
My house, my rules
מתח / מותחןAnneli Ström flyttar in i ett litet hus utanför den pyttelilla staden, Mölle, för att komma ifrån hennes satanistiska ex-man. I stunden känns det superbra! Får komma bort från både honom och alla hennes så kallade "vänner" som tyckte att det var bä...
