Tidsresenärerna (Bok 1)

Kapitel 15 The close up

- Svara, väser han.

Jag har aldrig sett honom såhär. Den tidigare snälla mannen som alltid varit kolk och omhändertagande är borta och allt som återstår är nu en man full av ilska.

- Hon kom hit för en stund sen, vi pratade och sen kom May och Ben och  sen vet jag inte riktigt vad som hände, stammar jag fram.

Merlin stirrar på mig. Jag vet inte vad han tänker, jag vet inte ens själv vad jag ska tänka, känna eller göra.

Då slår det mig, som blixten i marken med fulländat klarhet. Ellie är borta! Hysterin sätter sina klor i mig. Jag börjar att skaka som om jag hade fått frossa, pulser slår så hårt att det dunkar i mina öron. Mitt huvud snurrar och jag är bara sekunder ifrån att kasta upp allt som finns i magen.

-Jack, hör jag någon ropa långt, långt där borta.

-Jack, hör du mig, Jack!

Jag kan inte svara. Förtvivlat låter jag ett enormt mörker omsluta mig. Det enda jag hör innan allting blir svart är mitt namn som upprepas, gång, på gång, på gång.

 

___________________________________________________________________

 

Jess POV

 

Hela slottet är i kaos. Merlin bokstavligt talat slängde upp oss ur sängen imorse och ända sedan dess har allting varit kaos. Jag kan inte förstå att May och Ben kunde göra någonting sådant. Kidnappa Ellie, mitt framför näsan på Merlin. Det är ofattbart, otänkbart helt enkelt.

I timmar har vi väntat på att Jack ska vakna upp. Enligt Merlin svimmade han strax efter det att May och Ben försvunnit. Hur kunde detta ske? Hur kunde vi inte ha sett tecknen? Vad var det som jag har missat?

Jag vill fråga Tom om det men han har varit fullt upptagen med att  tala med Arthur om hela historien. De har dividerat om vad som bör göras härnest. Vilket tillvägagång sätt som bör tas.

Tom föreslog att vi ska vänta med att göra upp en plan innan Jack har vaknat och kan berätta mer om vad som hände tidigare idag. Arthur vill inte det. Han har gått framåt och tillbaka med ett jagat ansiktsuttryck hela morgonen och det enda han säger är att varje sekund som vi väntar kan vara en sekund som kan kosta Ellie livet.

Jag förstår dem båda men Morgana är ingen som man bör leka med och nu har hon två stycken väldigt kraftfulla personer vis sin sida. Två personer som jag inte heller vill ska komma till skada.

Jag skakar på huvudet i ett försök att komma till klarhet med hela situationen. Ingeting är som det tidigare verkat och för en gång skulle är jag fullständigt mållös. Det som gör hela situationen ännu värre är Idun och Loke. Framförallt Idun.

Det var omöjligt att hålla detta borta ifrån dem och ända sen vi berättade det för henne har hon suttit ihopkrupen i ett hörn i sitt rum och bara stirrar ut i ingenting Jag har försökt trösta henne. Jag har försökt att prata med henne men hon vägrar svara. Hon ser inte ens på mig när jag tilltalar henne.

Trots att jag alltid har haft det lite svårt med barn kan jag inte låta bli att tycka om den lilla flickan. Hon har så mycket förstånd att jag blir tokig och hon är med största sannolikhet den starkaste lilla tjej jag någonsin träffat. Därför gör det ännu ondare att veta att hon lider.