Ett bland flera miljarder i skyn.
En flammande luminositet
som eld i natten,
så nära våra ögon men så
långt bort ute i havets djup.
Stjärnor simmandes genom ett
urholkat, midnattsblått hav av vakuum.
Viskandes som drift i en snöstorm.
En flämtande låga av hopp, men
jag ser i dina ögon blanka tårar.
De vakar över oss från
avstånd.
Tills de detonerar
i en explosion av färger och ljus
och lämnar ett mörkt hål
som ett ärr efter deras död,
och suger i sig minsta
gnista av hopp.
Ack, ljusets
död lämnar
mörker.
☾☾☾☽☽☽
₦₡
YOU ARE READING
SOKRATISK TRAGEDI
Poetry❝SOKRATIS TRAGODIA❞ Dessa är de sokratiska tragedierna om hur vi inte kan fly från den skyhöga fasad av rädsla vi skapat.
