New Steps - Dramione

Kapitel 1

"Godmorgon elever!" Ljöd Mcgonnagals röst ut över klassen. Professorn stod längst fram i klassrummet med händerna knutna framför sig och med den stränga minen påklistrad. Det svarta håret var uppsatt i en nackknut där inte ett hårstrå låg fel. Småpratet dog ut direkt vid ljudet av hennes röst. Den imponerande kvinnan lät blicken vandra över klassen och kunde nästan se respekten i deras ögon. Hon blev genast exalterad vid tanken på vad hon skulle berätta för dem i slutet på lektionen. Snart skulle de alla ge sig ut i det riktiga livet och det här var sista terminen hon hade på sig att göra dem redo.
Det var bara den tredje november men trots det så hade vintervädret dragit igång. Snön låg orörd ute på Hogwarts marker och alla plågades av att behöva spendera tid inne på lektionen. Den frusna sjön som erbjöd skridskoåkning var lockande och likaså snöbollskrig. Den första lektionen på dagen var alltid lika seg och den enda morgonhälsningen Mcgonnagal fick var några enstaka gäspningar. Bland de gäspningarna var det en röst som fattades. En röst som tillhörde en elev som svarade varenda gång hon blev tilltalad och som ständigt visade sig från sin bästa sida. En flicka, som aldrig var sen till någon lektion. Trots att Mcgonnagal sällan blev orolig var det någonting med frånvaron som fick det att kännas tomt i klassrummet. När hon påbörjade undervisningen så lade hon märket till att flickans vänner såg minst lika förbryllade ut, där de satt längst bak i klassrummet och viskade.

Hermione vaknade, kisade mot det starka ljuset och slöt ögonen igen. Värst vad hon kände sig utvilad. Det här skulle bli en lugn torsdag. Trodde hon iallafall.
Nacken gjorde ont och när hon satte sig upp upptäckte hon att hon låg på en bänk. Bänken pryddes av läxan hon hade försökt göra igår och några böcker hon hade använt som hjälp. Hermione såg sig omkring och möttes av bockhyllor. En himla massa bokhyllor.
Biblioteket, hon hade somnat i biblioteket.
Det var dödstyst i rummet. Hermione kände paniken sprida sig som ett gift genom kroppen. När hon kastade en blick på klockan upptäckte hon att hon hade missat den första lektionen. Hela hennes värld rasade för ett ögonblick. Hon drog händerna genom håret och försökte att inte bryta ihop.
Varför hade hon inte bara gått och lagt sig när hon blev trött?! Varför hade inte Madam Pince jagat ut henne ur biblioteket som hon brukade göra?! Varför hade inte Ron och Harry väckt henne!?
Hermione slet åt sig gårdagens läxa och alla böckerna, proppade ner dem i väskan och rusade mot utgången.
Nu hade hon ju dessutom missat nyheten Professor Mcgonnagal skulle berätta.
Det här fick bara inte hända. Nej. Nej. Nej.
När hon rundade den sista hyllan sprang hon rakt in i Ron. Hermione tappade andan och blev tvungen att ägna en sekund åt att återfå balansen.
"VAR HAR DU VARIT!? JAG HAR JU LETAT ÖVERALLT!" Utbrast Ron.
"Jag..Jag försov mig" Svarade hon andfått.
Hermione funderade för ett ögonblick på att att bara putta honom åt sidan och fortsätta springa tills hon hittade Mcgonnagal. Varenda sekund var dyrbar.
Rons ögon vidgades i chock. Hans ansikte antog ett ganska korkat uttryck.
"Varför väckte inte Madam Pince dig då? Vi får ju inte vara här efter klockan nio" Frågade han.
Hermione ryckte på axlarna.
De stod och tittade på varandra en sekund tills Ron sken upp. Han började rota runt i fickorna på klädnaden tills han fann det han sökte. Han räckte över den lilla pergament-rullen till Hermione.
"Mcgonnagal bad mig ge den till dig" Gav han som svar på hennes frågande ansiktsuttryck.
Hermione, som kände att hela hennes framtid låg och vilade inuti den lilla rullen, tog förskräckt emot den. Hon ögnade snabbt igenom texten och kände sig med ens lite lugnare.
"Om du ursäktar mig.." Hermione klämde sig förbi Ron i dörröppningen. "Så måste jag gå och leta upp Professor Mcgonnagal".

I källarhålorna i andra änden av slottet, lämnade Goyle just nu över ett likadant pergament till sin käre översittare, Draco Malfoy. "Och vad är det här?" Dracos släpiga röst ekade i det kala uppehållsrummet. Han hade nonchalant placerat benen på det mörka träbordet framför sig och hans blick tittade dött in i de gröna flammorna i den öppna spisen. Han fingrade trött på pappersbiten och vid synen av Mcgonnagals handstil suckade han djupt. "Jag har viktigare saker att prioritera" mumlade han och slängde pergamentet in i lågorna, där det fattade eld och krullade ihop sig till svart aska. Goyle backade bakåt och knöt händerna bakom ryggen, utan att riktigt veta vad han skulle göra. "Bara så att du vet så ska du vara på Professor Mcgonnagals kontor om 10 minuter" Sade Goyle, knappt hörbart. Draco fnös och lutade trött huvudet mot kuddarna i den svarta skinnfåtöljen, flera av Slytherins symboler var utspridda i rummet och under flera av möblerna var oförlåtliga förbannelser slarvigt inristade. Gröna sammetsgardiner prydde väggarna, men trots det fanns det inga fönster. Väggarna var i sten och hade inte brasan funnits, hade det varit iskallt i rummet. Det gick inte att ta miste på, det här var Slytherins uppehållsrum.
Goyle gick försiktigt fram till Draco och mumlade: "Tänkte att du ville veta det, det ska vara en julbal"
Draco suckade djupt och slöt ögonen för ett ögonblick, som för att samla kraft till att orka fortsätta konversationen. "En julbal säger du..? Sade han lågmält.
Goyle lunkade bort mot en av sammetsfåtöljerna mittemot Draco och dunsade ner i den. Han nickade så att dubbelhakan guppade.
Det gick en sekund innan Draco hastigt ställde sig upp, "Var är Parkinson?" Frågade han.
Goyles kinder blev röda, han fäste sin blick vid sina skor och mumlade "Du kan inte gå på balen med henne".
"Va!?" Fräste Draco och skyndade iväg mot dörren, utan att kasta så mycket som en blick bakom sig.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Vem ska Pansy gå på balen med?
Vad är det som Professor Mcgonnagal ska berätta för Hermione och Draco?
Och vad gjorde egentligen Madam Pince igår kväll?!
Hehehe, det får ni klura på tills nästa kapitel släpps  :))
Jag vet att jag inte är jättebra på att skriva, men jag ser det här som en övning att bli bättre.
- Lee