4.5

494 14 16
                                    

KIMBERLYS PERSPEKTIV
Jag stog och gnuggade mina händer mot varandra för att få upp lite värme då det är lite kyla ute nu på kvällarna. Noel var här när som helst nu och jag vet inte vad jag ska vänta mig för att vara ärlig. Och den stora frågan är hur pappa kommer reagera när jag kommer in genom dörren med Noel.
Jag hör hur motorljuden från hans motorcykel närmar sig och jag hör hur dom andra borta vid huset är ute och ropar på mig o börjat leta. Dom visste att jag var borta nu. Jag tar emot hjälmen som Noel sträcker fram till mig och hoppar upp bakom han. Jag har väskan kors över bröstkorgen och lägger armarna om Noel när vi åker iväg.
När vi passerade vårat hus ser jag hur alla är ute och letar. Det dröjer nog inte alls länge innan mamma bryter ihop helt över att jag är borta.

Noel stänger av motorcykeln och vi kliver av. Vid det här laget var det nattsvart ute det ända som lyste upp på himlen var skenet från månen som var full. Jag och Noel tittar varandra i ögonen utanför ytterdörren, vi bara tittar på varandra. Han sträcker fram sin hand och jag greppar ett tryggt grepp om hans hand. Han öppnar dörren och jag drog ett djupt andetag, nu var vi inne.
"Hallå?" Ropar Noel men de verkar som att dom andra var ute. Noel sa bara att dom var ute o drack eller något men... Som sagt jag vet att något inte stämmer. Det finns något som ingen berättar för mig, och jag börjar bli riktigt less på det nu!

När vi kommit in i Noels rum går jag och sätter mig på hans säng och han sätter sig mittemot vid sitt skrivbord.

-Du jag vill höra sanningen. Våra föräldrar döljer deras förflutna. Något är det dom inte berättar. Men du verkar ändå veta så mycket mer än mig. Frågar jag Noel lite irriterat

-Asså... Jag får inte prata eller säga något om det.. svarar han och kliar sig i nacken

-Noel! Om inte du kan berätta sanningen för mig drar jag igen okej? Du våldtog mig i princip! Men jag har gett dig en ny chans till att berätta vad som pågår. Svarar jag tillbaka ännu mer irriterad än innan

-Okej... Visst! Jag förstår dig men du ska veta att sanningen svider och sårar. Det här är långt ifrån det liv du har levt hitintills. Okej?
Jag nickar som svar och väntar på att han ska börja berätta

-När din mamma var lite äldre än vad du är nu blev hon kidnappad. Av.. Kelly Atwood. Ja, din pappa. Han, Oscar och Louis hade då ett gäng ett av de bästa gängen. Farsans gäng var bäst.
Hon och en hel del andra tjejer var kidnappade där. Men det försvann fler och fler tjejer från huset, till sist var det bara Molly, Marissa och Lisa kvar med killarna. Det visade sig att deras hat och hot hade blivit kärlek. Och under tiden hände mycket som komplicerade saker och ting. Gängen har alltid legat som ett hot mot varandra kan man säga och det blev mycket som plötsligt var komplicerat.
Varje gäng får hela tiden nya uppdrag och det kan vara mindre saker som ett slagsmål eller till större som att vara hjälp till mord....
Det gick några år och vi blev till. Under tiden i 15 år var det ganska lugnt mellan gängen tills nu. När jag fick veta allt och sanningen,  då tvingade pappa med mig i deras gäng och ja... Här är jag nu... Ja, jag har gjort det jag ångrar. Men det här är något som jag kommer hoppa på. Jag drar mig inte tillbaka nu...
Varje halv år typ finns det nya gäng som bildas av unga människor allt från 15 år till 18 år. Vissa gäng märks inte ens att dom finns medan vissa blir riktigt stora och hamnar mitt i smeten själva.
Hoppas du fattar på ett ungefär?

Jag satt i chock av allt Noel just berättat. Men på något höger och vänster så kändes det naturligt att höra? Som att den här historien var sann och att allt det här på något sätt var en del av mig? Jag känner ändå att det rinner en tår ner för min kind. Noel torkar bort den innan han böjer sig mot golvet och tar fram en låda som var under sängen.
"Här kolla, läs. Du ska få sitta själv en stund så kommer jag tillbaka." Jag nickade och vi log till varandra innan han lämnade rummet.
Det var allt från foton till skrifter och uppdrag som olika gäng haft. Sen ser jag den bästa bilden av alla. Det var en bild på när mamma och pappa gifte sig. Det var så lugnt på den bilden, det var så fint. Jag känner hur det rinner tårar ner för mina kinder. Jag viker ihop bilden och stoppar ner den i min ficka. Jag kollar lite mer bland bilderna och en del bilder kunde jag inte fatta något alls av. Pappa och Sasha liksom? Nej!? Usch...
Jag läste en del om hur unga tog egna steg i livet och skapade egna gäng. En del var ett av dom största och en del visste man inte om att dom fanns, precis som Noel sa.
Borde jag skaffa ett eget gäng nu när jag vet allt? Jag och Noel liksom. Eller är jag redo för det? Och vad kommer hända då?

Noel kom in i rummet igen och vi pratade en del. Han hade också funderat på eget gäng, han och hans polare hade tydligen funderat på det. Slippa ta order från någon. Men... "Noel, ska vi ska vi bara köra? Vi bara gör det?" Frågar jag och ler, han ler tillbaka och svarade bara "kör till".
Nu var det igång. Äntligen skulle jag vara fri. Men mitt liv kommer aldrig bli normalt igen eller hur jag hoppades att mitt liv skulle bli. Något nytt var påbörjat.
Noel ringde några samtal och alla verkade vara på. Vi skulle träffas vid ett ställe som vi kallade för "gamla skjulet", ett ställe i skogen med grill plats och så.
Noel började att packa sin väska och sen sprang han iväg och var borta några minuter sen kom han tillbaka med några pistoler och massa cigg. Jag svalde hårt och kollade storögt på han men hjälpte han sen packa mer pistolerna i väskan innan de andra skulle komma hem igen.

Vi hade precis hunnit till skogsvrån och bort från huset när alla bilarna från dom äldre kom. Jag såg även pappa. Det sårade att lämna alla men det kändes rätt nu. Jag kan väl alltid ändra mig sen eller?
Vi skyndade oss iväg dit vi skulle möta de andra. När vi kom fram var alla där. Nu var vi ett toppen gäng. Jag, Noel, Oliver, Jasmine, Danny och... Aria? Vi pratade ihop oss och jag kramade om tjejerna innan vi hakade på killarna. Ingen av oss visste riktigt vart vi skulle. Allt vi visste att vi skulle bort från den här sketna staden i London. Det här är början på våra nya liv.

*2 månader senare

KELLYS PERSPEKTIV
Jag var hos Molly och dom för att hämta ut mina sista grejer från huset. Ingen hade sett eller hört av något från varken Kim eller Noel på 2 månader nu...
När jag precis skulle stänga dörren o lämna dom andra för sista gången hör jag hur Molly skriker "neeeeej" rakt ut och börjar grina från kontoret. "Keeelly kom och kolla" stammade hon fram medan hon grinade. Jag kände hur hjärtat slog snabbare medans jag var påväg in till kontoret och där var det. Ett mail på datorn. Allt vi gjort för att hålla Kim utanför allt hela sitt liv och nu är hon hemligheten själv.

Mail från: kim_noel.ganget@hotmail.com

Titel: Ingen av er väntade sig det här

Vi är nu ett nytt gäng bland dom unga. Grundarna och ledarna i gänget är     Noel Willson och Kim Shay. Med sig har dom Oliver, Jasmine, Danny och Aria. Kriget är igång visa vad ni går för👊🏼

(För er som inte fatta så är bilden på ledarna i gänget, Noel och Kim)

(För er som inte fatta så är bilden på ledarna i gänget, Noel och Kim)

Hoppsan! Denna bild följer inte våra riktliner för innehåll. Försök att ta bort den eller ladda upp en annan bild för att fortsätta.

Ha det skit så hörs vi väl något någonting i framtiden eller?

// Noel & Kim i gänget "Black Shadows"

~THE END~

Vad ska jag säga... TACK! Tack för att ni följt boken till slutet. För som jag sagt tidigare var det här det sista kapitlet. Lite sorgligt faktiskt...
Den stora frågan är nu, vad har ni tyckt? Vad har varit bäst och sämst? Och speciellt vad tyckte ni om slutet!? Hade ni någonsin kunnat ana det?😳
I vilket fall hoppas jag ni tyckt om boken, bomba sista kapitlet nu med kommentarer och röster så är ni bäst! Ha de gött så länge babes❤️❤️❤️

Kidnappad (AVSLUTAD)Där berättelser lever. Upptäck nu