En till Potter

Kap. 11

Mr och Mrs Weasley satt tillsammans med Ron, Hermione och George vid ett bord i ett hörn. Den tunga doften av honungsöl och eldwhisky fyllde deras näsor. Mrs Weasley reste sig upp och kramade om Ginny. "Vi har honungsöl till er båda. Kom och sätt er nu. Vad var det ni skulle berätta?" Hon föste ner dom vid bordet. Ginny satt mellan Harry och Hermione, vilket lugnade henne, men hon började inleda en konversation med att fråga George varför han var med. "Jag har ett möte med chefen för Zonkos, men han var tvungen att skjuta upp mötet en stund." Svarade han och smuttade på honungsölen. "Berätta nu" försökte Mrs Weasley igen och log uppmuntrande. Harry tryckte Ginnys hand. "Eeh. Jo. Jag. Jag och Harry..." Hon fick inte ur sig orden. "Ska jag säga det?" frågade Harry. "Nej" Hon log mot honom. Han log tillbaka. Ginny tog ett djupt andetag. "Jag är gravid" Orden dinglade i luften, pressade luften ur de omkring och vägrade försvinna. "Vem är pappan?" Fick George ur sig. "Harry så klart!" Sa Ginny och kysste Harry på kinden. "Vänta nu..." Började Ron. "Menar du att ni har haft s... Neej. Hur vågar du? Hur vågar du skada min syster så? Ditt jävla svin"  Harry skulle precis komma med en förklaring när han kände ett slag i ansiktet och hörde hur näsan knäcktes. "RONALD!" Ropade Mrs Weasley. Smärtan fick Harry att ramla ner från sin stol och falla i golvet, vilket inte direkt minskade smärtan. Han kände Ginnys mjuka hand på sin kind. "Pappa, hjälp mig att fixa hans näsa!" Mr Weasley sa "Episkey" Och med väldig smärta kände Harry hur näsan blev sig själv igen. Han reste sig upp igen. Ron stirrade surmulet på honom. "Ledsen" sa han. Harry brydde sig inte. Ron hade alltid hatat Ginnys pojkvänner. Han hatade inte Harry men detta var antagligen för mycket. "Men lilla Ginny. Du är bara sjutton. Du är alldeles för unga att bli mamma! Du har inte ens ett jobb!" Sa Mrs Wesley. "Och? Jag kan skaffa jobb sen! Harry har ju pengar. Och ett hus!" "Men du är för ung!" Mrs Wesley höjde rösten. "Jag tänker behålla barnet!" Ginny höjde rösten ännu mer. Folk vände undrande blickar mot dem, och det var minst sagt en besynnerlig syn. Harry hade blod som rann från näsan, Hermione höll ett fast grepp om Ron's överarm, Mrs Weasley och Ginny hade ställt sig upp och skrek nu högt. Det var som om de båda hade mycket dålig hörsel och Mr Weasley försökte skapa fred mellan dom. "MAMMA! JAG BRYR MIG INTE OM VAD DU SÄGER! JAG BRYR MIG INTE OM ATT JAG ÄR UNG! DET HÄR KANSKE ÄR MIN OCH HARRYS ENDA CHANS! OM DU INTE KAN ACEPTERA DET SÅ KOMMER DET INTE ATT STÅ I VÄGEN FÖR OSS! ADJÖ!" Vrålade Ginny, varefter hon grep Harry i armen, gjorde ett fult tecken mot Ron som straff för hans slag mot Harry och gick ut därifrån. Mrs Weasley snyftade högljutt och Mr Weasley la en hand på hennes axel. "Såja, såja" Sa han tafatt. "Vid Merlins kalsonger" Mumlade George. Fortfarande shockad.

Nyheten om Ginny spred sig som en löpeld över Hogwarts. På måndagen visste varenda en om det och viskade högljutt så fort Ginny kom i närheten. Hagrid kom framstövlande till dom i en korridor på tredje våningen. "E de sant Ginny? Ska du å Harry få en unge?" "Ja." "De blir en fin unge! Hälsa Harry!" Sa han och gick iväg. "Han tog det lugnt i alla fall" Sa Ginny. "Tro mig. Han gråter nog floder av lycka" Skrattade Hermione.