Fred is Alive? And a werewolf?

Andra förvandlingen

Georges POV
Vi var inne i vårt rum ovanför vår affär. Jag höll på med att ta upp Mufliato formeln på dörren så ingen skulle höra någonting.

Jag vände mig om och såg Fred ligga på våra sängar som vi hade flyttat ihop helt naken. Hans ögon var stängda och han skakade. Jag satte mig genast vid hans huvud och tog upp det i hans knän. Jag drog mina fingrar igenom hans hår medan han låg där.

Han var livrädd, det såg jag på han. Vart jag hade hört var det här bara hans andra förvandling.

Jag tittade ut genom fönstret och såg fullmånen långsamt åka uppåt.

Jag tittade ner på hans skakiga form hela tiden. Efter några minuter öppnades hans ögon med väldigt fart. Jag tog ett djupt andetag när jag såg hans ögon gå från brunt till grönt.

Han låg bara där i några sekunder tills jag såg tårar fylla hans ögon och han börjar skrika. Jag hade aldrig hört någon skrika så där förr men jag brydde mig just nu inte om det, inte heller att jag fick ont i öronen. Jag tänkte bara på att jag hatade att se min tvillingbror i smärta.

Jag såg hur hans naglar växte ut till klor och hur benen i hans händer krossades för att formas om till tassar. Jag kände hur hans ryggrad bröts och hur någonting växte ut vid mina ben. Svansen, det visste jag direkt. Jag fick tårar själv i ögonen när jag såg hans ben brytas och formas om till varg ben. Jag hörde hur hans skrik förvandlades till ylande och jag såg hur hans hår började falla av. Han var nu helt flintskallig och hans öron började växa. Jag såg hur hans tänder började växa och jag lät mina tårar falla när nosen började växa. Päls började ta över hans hy och efter några sekunder var Fred inte där längre. Utan nu var det en rödbrun varg som skakade. Jag la mig ner och drog vargen med mig. Vi höll oss nära varandra och jag kliade han bakom örat och viskade saker för att göra honom bättre. Det verkade funka och vi somnade.