Middagen

107 0 0
                                    

George's POV
Jag började nästan gråta när jag såg att Fred levde. Jag såg hur han kämpade i mot Bellatrix Lestrange. Jag blev rasande när jag fick veta att dem hade förvandlad han till en varulv, ingen förtjänar det. Mina tankar distraherades när jag såg ett grönt ljus. Han såg upp och såg båda två stå i tystnat, en av dem hade träffats. 'Snälla låt det inte vara Fred!' Tänkte jag men ett leende spreds sig på mitt ansikte när Bellatrixs stav föll ner på golvet och hennes kropp ramlade ner på golvet. "Horan är död!" Hör vi Neville skrika och alla börjar skrika och gråta utav glädje.

Jag och Lee var redan uppe och kramade om vår bästa vän och grät.

Fred's POV
Vi teleporterades först till St Mungos för att kolla mina skador men vi kunde gå rätt snabbt. Vi kom hem och jag hörde pappa muttra, "jag tyckte det var konstigt att Freds klockhand inte ramlade ner." Jag tittade upp på klockan och såg hur min hand gick från borta till hemma.

Vi satt och åt tillsammans hela familjen och pratade glatt mellan varandra. Jag hade fått nya kläder och jag hade satt upp mitt hår så det var uppe i en liten tofs. Nästan direkt börjar Lee och George med varg skämt.

"Ursäkta mig?" Hörde vi från ytterdörren. Vi vände oss om och såg Tonks med Teddy i sina armar och Remus. Han nickade åt mig och frågade, "Kan vi prata?" Jag nickade och reste mig upp. Mamma, Lavender och Fleur var redan uppe och hälsade på Teddy. Jag följde med Remus ut i vardagsrummet och vi satte oss ner på soffan. "När bet han dig?" Frågade han och tittade på mig. "En månad sen ungefär." Svarade jag och han nickade. "Så jag antar att du har i alla fall förvandlas en gång?" Frågade han och jag nickade. "Fullmånen är om två veckor och jag undrade om du ville låna lite Wolvesbane dryck? Om du undrar vad det är så gör det att förvandling gör inte lika mycket ont och att du har full kontroll över dig. Men det kommer fortfarande göra väldigt ont, och du kan ju också ha någon med dig om du är rädd." Sa han och tittade på mig. Jag tittade ner på mina knän och jag visste att jag inte ville vara ensam igenom förvandling så jag tittade på han och nickade. Han tog upp sju flaskor med någon vätska i och sa, "Du ska börja ta dem på fredag nästa vecka och dricka en varje dag. Sen på fredagen efter det kommer det vara en fullmåne." Sa han och jag nickade. Han reste sig upp och gick ut i köket. När han gick in gick George ut och frågade vad vi pratade om. Jag svarade och han sa genast att han ville vara med mig. Jag log och var glad för min andra halva.

Fred is Alive? And a werewolf?Onde as histórias ganham vida. Descobre agora