"Snälla Oscar förlåt, lyssna på mig!" Hans röst är panikartad. Jag står chockat med handen emot kinden, känner fortfarande av smärtan ifrån hans slag, då han ännu en gång blivit ilsk.
Min underläpp börjar svagt darra och mina ögon tåras upp. Jag sjunker ner längst väggen i sovrummet.
"Gå Felix, du har gjort tillräckligt!" Fnyser jag. "Me-men....."
"Jag sa gå!" Det här gången skriker jag åt honom, han skyndar sig ut i hallen och drar på sig sina skor innan han försvinner ur min åsyn.
