Fan Kunsin!

6 1 0
                                    

Vi somna på läktaren, ingen bad oss att gå utan vi bara låg där på ett led. Ingen var i arenan, bara vi. Jag satte mig upp och ställde mig upp. Jag gick ner för en trappa så jag kom ner på golvet där banan var placerad. Jag ställde mig vid banans kant och tog fram min beyblade, min simpla beyblade. Jag hade döpt den till Tiger Gun fast den bara var en billig beyblade.

- Dra igång! Skrek jag.

Jag antar att jag väckte Eli och Kunsin. Jag satte mig ner och såg min beyblade bara stå i mitten av banan och bara snurra. Ingen märkte att jag använde banan, jag visste inte ens om det var förbjudet. Jag gick ner och hämtade min beyblade och kollade på den. Jag kastade iväg den.

- Den är så jävla värdelös, sa jag.

Jag vände mig om och gick upp och satte mig på banans kant igen.

-Varför sitter du här? Frågade Eli.

- Gud vad du skräms, jag sitter bara här och tänker, sa jag.

- Förlåt...vad tänker du på? Frågade Eli.

- Jag tänker på hur mycket folk det kommer vara här inne om några dagar och hur spelarna kommer stå här och slåss om vinsten, förklarade jag.

- Ja kan man tänka sig, så Kunsin och gäspa.

- Kan vi inte möta varandra? Frågade jag.

- Det kommer inte vara nå kul, så Kunsin.

- Jo kom igen, sa jag.

Vi ställde oss i ett varsitt "hörn" och tog fram våra beyblade's.

- 1, sa jag.

- 2, sa Eli.

- 3, sa Kunsin.

- Dra igång, skrev vi samtidigt och drog i snöret.

Dem flög ut och landa i mitten av banan, de krocka och började åka runt i cirklar. Min krocka i Eli's och sluta snurra på direkten. Eli och Kunsin var kvar och de jaga varandra. Helt plötsligt flyger det in en beyblade från ingenstans och landar i banan med en krasch. Det ryker ifrån banan. Vi hör hur någon skrattar från läktaren. Röken försvinner och både Eli's och Kunsins's har slutat snurrat.

- Värdelöst, skrattade Reji.

- Va fan sa du?! Frågade Kunsin med en arg ton.

Han gick ner för att hämta sin beyblade som snurrade nere i banan. Det lyser grönt om den. Han kollade ner i backen hela vägen från läktaren till oss och han svara inte ens på Kunsins fråga.

- Du är konstig, sa jag.

Han skratta bara och gick iväg.

Vi kolla på honom när han gick iväg och sen gick Kunsin iväg.

- Vart ska du? Frågade både jag och Eli.

- Jag ska bara prata med Doji, svarade hon.

- Om vad? Frågade Eli.

Hon svara inte utan gick bestämt till Dojis kontor. Hon öppna dörren till hans kontor och gick fram till skrivbordet där han satt.

- Vafan gör vi tre här ens? Frågade Kunsin.

- Varför smög ni in ens? Frågade Doji med en sarkastiskt ton.

- För vi vill ha spänning i våra liv, svarade Kunsin.

- Jaha, vad det ni ville, sa han.

- Ja, kan du fixa det? Frågade Kunsin.

- Om ni är redo för det, svarade Doji.

- Såklart vi är, log Kunsin.

Han ställde sig upp. Någon tog tag i Kunsin bakifrån.

- Vad gör du?! Frågade Kunsin i panik.

- Ni var ju redo, så han och gick ut från kontoret.

Jag och Eli stod och prata då två vakter kommer bakifrån och tar tag i oss. Vi sparkar och skriker.

- Vad gör ni?! Frågade både jag och Eli.

Ingen svara. Vi försökte ta oss loss men det var omöjligt.

- Va fan gjorde Kunsin där inne egentligen? Viskade jag i ren panik.

De drog oss in i enskilda rum. Det fanns ingenting där inne.

- Er vän sa att ni ville ha mer spänning i era liv och att ni var redo, så Doji genom en högtalare.

- Redo för vad? Skrek jag.

Ingen svara.

- Kunsin vafan....skrek jag och sparka min fot mot väggen.

Vi satt bara där inne ensamma, ingen sa någonting. Jag är orolig. Jag bankade på dörren.

- Släpp ut oss.....snä...lla, grät jag.

- Gråter du? Frågade Eli.

Jag svara inte. Jag ville inte verka känslig. Någon kommer och öppnar Kunsins dörr. De går iväg med henne. Någon annan öppnar Eli's dörr, hon skriker. Ingen öppnar min dörr.

- Vad gör du, snälla svara?!?!? Grät
jag.

Jag ställde mig vid en vägg och satte mig långsamt ner. Jag gråter.

- Fan, sa jag tyst.

Någon kommer och öppnar min dörr. Jag reser mig fort och ställer mig längre in i rummet. Det är en vakt.

- Sluta! Jag vill inte, snö, skrek jag i förtvivlan.

Han drog iväg mig. In till en rum där både Kunsin och Eli var i. De öppna dörren och jag såg hur det var som tre kapslar på golvet, en är ledig. De andra ligger Eli och Kunsin i.

- Vad är det där? Frågade jag tyst.

Jag är utmattad. De lade mig i den utan att svara på min fråga och stängde locket. Jag blundade och kände hur gasen som fyllt kapseln gjorde mig tröttare. Jag somna.

(Fortsättning följer...)

Jag Är Med Nu, Men Inte Länge TillWhere stories live. Discover now