Två Ord

23 1 0
                                    

Dörren öppnades och jag såg något ljuset lysa på oss, jag förstod nog inte hur stort det här var. Men ändå fattade jag att det var på riktigt, det hände här och nu. Jag och mina två andra vänner stod vid dörröppningen och kollade ut över arenan. Jag hörde hur publiken jublade och ropade våra namn. Hur kunde det här ske, hur kom vi ens hit? Jag kollade på Elisabeth och Kunsin innan vi tog steget ut i stadion, ut bland kamerornas blixtrar och publikens jubel. Jag kollade runt och såg den stora skärmen där det visades bilder på oss.

Hur blev det nu såhär? Allt började en solig dag i huvudstaden Komu.

Jag, Kunsin och Eli (Elisabeth) låg i skuggan under ett träd. Det var riktigt varmt den dagen och vi kände inte för att göra någonting. Några barn stod bara några meter ifrån oss och skrek "dra igång" och skrek på deras beyblade att hålla ut.

Vi hade hört talas om att beyblade var något fantastiskt och något som aldrig blir tråkigt, men vi tyckte att det var lite barnsligt att springa runt och leka med dem. Men ändå var vi lite intresserade hur dem fungerade och om det kanske är roligt om man väl börjar. Så en dag kom jag på en idé som jag egentligen inte skulle kommit på.

Eli och Kunsin pratade med varandra om någonting, då jag la mig i deras prat.

- Kan inte vi prova på något nytt? Frågade jag.

Kunsin och Eli stod bara där och såg ut som ett frågetecken.

- Jag vill vara med om någonting spännande, Berättade jag. Vill inte ni det?

- Jag förstår inte vad du vill att vi ska göra för att få spänning i våra liv, Sa Kunsin.

- Två ord, Team Starbreaker, Förklarade jag.

Kunsin såg intresserad ut, men Eli såg lite orolig ut.

- Vet ni inte om hur dem blir behandlade där? Frågade Eli.

- Jo, men hade det inte varit lite spännande? Frågade jag. Att bli utsatta för saker som är obehagliga.

Kunsin log samtidigt som hon kollade ner på marken. Då Kunsin började gå iväg någonstans.

- Vad gör du?! Skrev Eli med en frågande ton.

- Vi har väl ingen tid att förlora, Sa Kunsin.

Jag började le och sprang efter Kunsin samtidigt som jag hörde hur Eli blev frustrerad och ville inte alls följa med, men på något sätt fick vi med henne ändå. För nu var vi påväg. Påväg till det ställe där vi har hört talas som att dem blir illa behandlade och utsatta på obehagliga saker. Varför vill vi då dit? Det visste vi nog inte riktigt heller, vi tyckte att det lät spännande.

Vi tog fram vår mobil och letade upp om det fanns någon vägbeskrivning, men ingenting kom upp.

- Dem vill väl vara hemliga, Förklarade Eli.

Jag och Kunsin kollade på varann och kollade samtidigt på Eli. Jag började springa iväg och hade ingen aning om vart jag var påväg. Eli följde efter till hon stannade.

- Behöver vi inte någon beyblade? Vi kanske behöver strida för att få de att lyssna på oss, Frågade Eli.

Jag och Kunsin svarade "ja" i kör precis när vi fick syn på en Beyblade shop på andra sidan vägen. Vi tre sprang dit och öppnade dörren till shoppen och såg flera barn stå vid beyblade banorna och spela mot varandra. Inget jätte speciellt verkade hända där, tills vi såg några stå där som vi hade hört talas om.

- Hörni, vet ni vilka dem är? Frågade jag.

- Jag tror jag har hört talas om dem, Berättade Eli.

- Vi undviker nog de tills vi har en anledning att starta en konversation med de, Förklarade Eli.

De personerna som stod där var medlemmarna i team GanGan Galaxy och som är motståndare till team Starbreaker. Visst kan dem vara snälla och så, men vi vill till team Starbreaker vad som än krävs. Vi gick förbi de för att komma till beyblade shoppen och frågade tjejen i kassan om dem kunde fixa beyblade som skulle passa en själv och deras svar var tyvärr nej. Men vi behövde verkligen en varsin beyblade, så vi köpte någon billig och lämnade shoppen. När vi gick ut kände jag hur jag tappade något, men kollade inte om jag gjorde det. Men jag gjorde visst det, för Kenta som är ena medlemmen i GanGan Galaxy kom ut springande.

- Ursäkta! Någon av er tappade den här, Skrek Kenta.

Jag stannade och vände mig och och såg att han stod några meter ifrån mig och höll i ett foto på mig och mina föräldrar som jag inte har kontakt med längre.

- Tack, Sa jag blygt och tog tag i fotot.

- Inga problem, Sa Kenta med ett leende.

Vi skulle precis vända oss och gå igen, men hann inte förens de andra medlemmarna i team GanGan Galaxy kom ut från shoppen och gick mot oss.

- Vart tog du vägen, Frågade Ginka med ett litet skratt.

Kenta log mot Ginka och dem skrattade lite.

- Vilka är de här? Frågade Ginka.

- Vi är påväg här ifrån typ, Förklarade Kunsin.

- Varför då? Frågade Kenta.

- Därför, Sa Kunsin med en arg ton och tog tag i min och Eli's arm och gick iväg.

- Hejdå, vi kanske ses någongång, Skrek Eli för att vara snäll.

Jag kollade bak lite snabbt och såg att dem såg förvirrade ut och gick där ifrån.

- Varför vad du så sur för? Frågade jag.

Kunsin svarade inte med några ord utan med en suck.

- Har vi någon aning om vart vi ska? Frågade Eli.

- Inte direkt, Sa jag.

Precis då hörde vi någon prata någonstans men vi inte direkt vart, men inte alls långt här ifrån. Vi tre sprang efter röstem och fick syn på någon man som stod på en scen och prata om någon turnering inom beyblade. Vi gick lite närmade och jag trodde att det bara var någon turnering för nybörjare och vände mig om och gick iväg, tills jag hörde han nämna att både team GanGan Galaxy och team Starbreaker skulle delta och jag stannade till.

- Nu har vi chansen, Sa jag med ett leende.

|Fortsättning Följer...|

Jag Är Med Nu, Men Inte Länge TillDär berättelser lever. Upptäck nu