Du verkar rolig | m.g

14 juli

"Omg, du skojade inte Cajsa!" ropade Natta ut samtidigt som henne haka föll ner till golvet. "Heej" sa Marcus och kollade leendes mot Natta. "Hur mår du?" frågade han sedan och Natta stammade fram ett svar. "Br..bra". Han nickade och vände sedan sin blick mot mig. "Och hur mår du?" frågade han och kollade in i mina ögon. "Jag mår fint, själv?" svarade jag snällt. "Nu, väldigt bra" svarade han och jag log milt åt honom. "Är det här nog med bevis att jag inte är en gubbe?" frågade han efter en stund av behaglig tystnad. Jag nickade och skrattade lite åt honom. "Här är Isak förresten! Honom har ni ju redan träffat!" sa Marcus och pekade på vakten som kom och öppnade åt oss. Jag nickade och sträckte fram handen mot honom. "Cajsa" sa jag artigt och skakade om hans hand. Han nickade och vände sig bort mot en dörr som öppnades. 

"Martinuus" ropade Natta ut och andra sekunden var hon i hans famn. "Hej på dig! Mår du bra?" frågade han och hon nickade ivrigt på huvudet. Efter Martinus kom en annan man. "Här är Kjell Erik, även kallad vår pappa! Pappa, Cajsa, Cajsa, pappa" sa han vänligt och pekade fram och tillbaka på Kjell Erik och mig. "Heej" sa jag vänligt och sträckte fram handen mot honom. "Trevligt att äntligen få träffa dig Cajsa! Marcus har berätt-" "Pappa, tyst! Det räcker" avbröt Marcus honom och jag kunde inte rå för att bli lite generad. Marcus hade pratat om mig. 

Marcus och Martinus visade mig och Natta runt lite bland alla korridorer. "Och här, är min loge" sa Marcus och öppnade en svart dörr. "Fiint" sa jag och såg att Marcus sneglade lite på mig. "Och här mitt emot är min loge!" sa Martinus och vi följde alla med till hans dörr. "Voilá" sa han och öppnade dörren. Det såg precis likadant ut som Marcus. "Det var också fint" sa jag och Marcus kollade skeptiskt på mig. "Cajsa, du behöver inte ljuga... Min loge är så mycket finare!" sa han och Martinus hoppade snabbt på han. "Vad sa du sa du?" frågade han ivrigt och de började att brottas. 

Efter en stund satt Martinus på Marcus mage och kittlade han. Ett härligt skratt lämnade Marcus läppar och jag kunde inte sluta le. De här killarna var hur sköna som helst. "Cajsa! Hjälp mig" ropade Marcus stressat. "Sorry Marcus, men du får nog klara dig själv" svarade jag honom och räckte retsamt ut tungan åt honom. Martinus började att kittla honom igen och Marcus bröt ut i ännu ett härligt skratt. 

"Jag ge.. ger mi.. mig" försökte han säga samtidigt som han kippade efter luft. "Säg att jag är bäst" sa Martinus hotande och Marcus nickade. "Du äär bäst" sa han och Martinus hoppade kvickt av sin brors mage. Marcus låg kvar en stund och andades. "Puh, det var kul" sa han efter ett tag och jag skrattade lite år honom. "Ja, det var det" svarade Natta och han log milt åt henne.