Kampen att överleva

Psykiskt MISSHANDLAD

"Du får skylla dig själv att du är psykiskt sjuk, du väljer det"
"Du skär dig för uppmärksamhet"
"Du svälter dig för uppmärksamhet" "Jag orkar inte vara med dig du gör mig deprimerad"
"Du gråter hela tiden det går ju inte att vara med dig"
"Jag pallar inte alltid hjälpa och ta hand om dig när du skär dig och inte blir frisk"
"Skärp dig, sluta gråta & skärp dig"
"Men ta ditt liv då, du säger det hela tiden men kommer aldrig våga"
"Du kan skratta & le ena sekunden, böla nästa & sen skratta några sekunder senare vad är fel på dig?"
"Hur kan du va så trött i huvudet att du inte orkar träffa mig idag? Det är bara en dålig ursäkt"
"Du är ju helt störd får utbrott av aggression eller panikångest bara sådär skärp dig"
"Sluta vara så negativ du är tråkig att höra på"
"Jo, man kan bestämma hur man mår, man kan kontrollera sig när man blir arg, man kan ändra sig"

Att lida av psykisk ohälsa är tufft. Okunskapen bland folk skrämmer mig. Dessa meningar över kommer från killar jag va ihop med, & även såkallade vänner. Folk verkar inte förstå att psykisk sjukdom är precis lika illa som fysisk sjukdom. Har man diabetes kan man inte bara bestämma sig för att det ska försvinna så försvinner det, det är inte så lätt. Samma sak gäller psykiska sjukdomar så som depression.

Det värsta är när folk säger man väljer att må så själv. Folk väljer väl inte att ha diabetes? Nej. Samma sak gäller här.

Mina psykiska sjukdomar har tagit över mig, framförallt depressionen. Jag är negativ, är det så konstigt med mina diagnoser? Det är inget jag kan styra över alla ändra på hur som helst, det krävs medicinsk hjälp & samtal. Precis som andra sjukdomar, det kräver behandling.

Att jag skär mig finns det många olika åsikter. Det som alla åsikter har gemensamt är att det är fel & jag måste sluta. Vissa tror det är för uppmärksamhet, andra förstår mig & vissa kan inte förstå & uttalar sig inte. En gång för alla, att skära mig är som att röka. Man mår bra av det för stunden, men det lämnar sina spår på kroppen & blir något man blir beroende av. Precis som rökning. Skillnaden är att rökning dödar långsamt, medan ett enkelt snitt med kniven kan avsluta ett liv snabbt. Det är alltså samma beroende.

Innan jag går in i ett förhållande med någon kille berättar jag alltid min historia samt hur jag kämpar nu & vad de kommer behöva stå ut med. Alla säger "De e lugnt, jag ska hjälpa dig bli frisk! Jag lovar, kommer aldrig ge upp & lämna dig!" Men som vi alla fattar ger de upp & lämnar eftersom jag är för sjuk & de inte pallar med mig alltså.

Allt detta är psykisk misshandel. Psykisk misshandel är precis lika illa som psykisk & kan även den döda. Detta har jag varit utsatt för, & är utsatt för. Folk förstår inte allvaret, de tror mitt liv är en film & jag är ett litet projekt de kan lösa på en månad. Nej, fel. Jag är en människa med många års mörk bakgrund, det går inte att bota hur som helst. Folk förstår inte att psykisk ohälsa är precis lika vanligt som t.ex. Diabetes eller andra sjukdomar. Det är jag så trött på!